Vad gör Riksbanken?
För tredje gången i år sänker Riksbanken med chefen Erik Thedéen i spetsen styrräntan. Den här gången till 3,25 procent, från räntetoppen på 4 procent.
Helt som väntat.
Vad som var en aning överraskande var beskedet att räntesättarna gärna öser på mer med lättnaderna under återstoden av året. Förmodligen med ytterligare två sänkningar, kanske rentav en dubbelsänkning på 0,5 procent. I så fall får svensk ekonomi en ganska fin julklapp av Riksbanken, med en styrränta på 2,5 procent.
Okej, varför har de blivit mer generösa nu?
Riksbanken ser nu en ”tydlig förskjutning av riskbilden för inflations- och konjunkturutsikterna”, som de uttrycker det.
Kort och gott: Inflationen är besegrad. Prisökningarna har rasat under tvåprocentsmålet och i princip alla lampor på kontrollpanelen indikerar en låg inflation framöver.
Samtidigt befinner sig svensk ekonomi och arbetsmarknad i en otrevlig grop och behöver hjälp upp. Allt det ökar behovet av snabbare räntesänkningar.
Hur långt ner kan räntorna gå då?
Det är den stora frågan. Nu skruvar Thedéen och hans kollegor ner räntebanan rätt rejält, men Riksbankens prognos är ändå att sänkningarna i princip ska vara klara inom det närmsta halvåret. Om de får rätt landar styrräntan på 2,25 procent.
Men få tror helhjärtat på den prognosen. 2,25 ligger nära vad många bedömer som ett slags ljummet mellanläge för styrräntan. Varken stimulerande eller dämpande. Räcker det för att bryta dagens lågkonjunktur, när hushållen fortsätter att vara på sin vakt och företagen tvekar att investera?
Förväntningarna på finansmarknaden speglar ett annat perspektiv, nämligen att Sverige nog behöver hjälp på fötter med en styrränta snarare kring 1,5 procent inom det närmaste året.
För svenska låntagare har den skillnaden betydelse. Det handlar om rätt många miljarder i räntebetalningar. Ifall finansmarknaderna får rätt kan boräntorna sjunka mot en bit över 2 procent, mer än en halvering jämfört med dagens räntenivåer.
Läs mer: Storbanker sänker boräntor
