Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Sedan inflationsvåren 2022 har Riksbanken febrilt höjt och sedan sänkt styrräntan. Totalt har det blivit 16 justeringar i olika riktning. Att jämföra, om man vill, med totalt två räntehöjningar under de föregående sex åren.
Nu ser Riksbanken framför sig en ny period av avspänd inaktivitet. Precis som väntat blev torsdagens besked att styrräntan ligger kvar på 1,75 procent. Det lutar mot en höjning först framåt slutet av 2027.
Som den ekonomiska terrängen nu ser ut är det logisk räntepolitik. Efter vilda svängningar i inflationen har det hela stabiliserats. Riksbankens målindex tickar nu förföriskt nära 2 procent.
Dessutom stiger humöret i svensk ekonomi. Under hösten har tillväxten överglänst förväntningarna. Kronan går också bättre mot de stora valutorna.
Allt det har stärkt intrycket av att Riksbanken har träffat rätt. Inflationen nästa år väntas bli låg. Om inget oförutsett händer (vilket det visserligen alltid gör) kan styrräntan ligga still ganska länge.
Men räntorna som staten, hushållen och företagen betalar rör på sig ändå.
Det senaste halvårets trend pekar klart uppåt.
Sedan i somras har räntan på statens tvååriga lån stigit från 1,7 till 2,2 procent. Även den ränta som storbankerna betalar för att finansiera sina kunders bolån har stigit med motsvarande antal decimaler.
Det finns två huvudförklaringar och en är entydigt positiv. Att svensk ekonomi går bättre trissar helt enkelt upp det allmänna ränteläget.
Den andra faktorn är regeringens politik. Ihop med massiva lånefinansierade försvarssatsningar och Ukrainastöd ökar regeringens valbudget statens skuldsättning. Med inte så lite.
Totalt handlar det om 173 miljarder i lån nästa år och 194 miljarder för 2027, enligt Riksgälden.
Vilket också gör avtryck i det allmänna ränteläget. ”Den ökade upplåningen har redan påverkat marknaden”, sammanfattar SEB:s ränteanalytiker.
Den effekten har redan ätit sig in försiktigt i de bundna boräntorna. Och den kommer successivt göra ett märke i hushållens lånekostnader.
