Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
2020-talets stora inflationssmäll sprängde i många länder upp ett gap mellan eliter och folk.
Allra tydligast var det i USA. Där kände Joe Biden och Demokraterna en varm vind i ryggen när de förra året mötte väljarna med fallande inflationssiffror.
Det var en missbedömning. I människors vardag är det priserna i dollar och cent, eller kronor och ören, som spelar roll. Vi tittar på kvittot och minns på en höft vad maten och resten av livets nödtorft brukade kosta.
Vad folk däremot inte gör är noggranna procentuträkningar av hur dagens allmänna prisnivå står sig mot nivån exakt tolv månader tillbaka. Alltså det som kallas inflationstakten.
Amerikanska väljare straffade sittande makthavare hårt för att de inte begrep att den officiella statistiken just vid detta tillfälle var en förolämpande abstraktion.
Glappet finns även i Sverige. I statliga Konjunkturinstitutets mätningar uppskattar svenska hushåll just nu inflationstakten till 12,9 procent i genomsnitt.
Veckans preliminära siffror från SCB visar något helt annat: 0,3 procent inflation i november, enligt det vanligaste måttet KPI.
Riksbankens eget målindex för inflationstakten, som kallas KPIF, rasade också överraskande från 3,1 till 2,3 procent.
Det kanske mest uppseendeväckande är att den underliggande inflationsstatistiken (KPIFXE) visar att priserna faktiskt föll med 0,6 procent under november månad.
Om siffran står sig pekar den mot den största generella prissänkningen vi har haft i Sverige sedan pandemin.
Nu är det visserligen också så att november har förvandlats till en stor reamånad. ”Black Friday” är en märklig tradition som varierar från år till år. Det kan påverka månadssiffrorna ganska mycket, utan att för den skull styra trenden framåt.
Men ihop med andra tendenser i ekonomin bådar statistiken gott. Inflationen, som steg i en andra våg under förra vintern, är tydligt på väg ner igen. I många fall kan det betyda att saker faktiskt blir billigare.
Vilket borde ha betydelse för den upplevda inflationstakten. I längden kan det inte vara bra att folk uppfattar att vi har ihållande tvåsiffrig inflation i Sverige.
Att hushållens mest betydelsebärande kostnadspost, den för mat, med all sannolikhet kommer att sjunka nästa år ger ytterligare tröst. Riksbanken är dessutom inställd på att låta inflationen falla en bra bit under 2-procentmålet.
Naturligtvis är det just den kalkyl som ligger bakom regeringens idé att – trots expertisens höga larm – halvera matmomsen ett halvår innan valet.
Falukorven lär bli ett par kronor billigare, i alla fall jämfört med pristoppen. Det ger den svenska regeringen ett bättre case att möta väljarna med.
Läs mer:
Inflationen 0,3 procent i november – faller kraftigt
Riksbankschefen: ”Vi har ätit upp inflationsförlusten”
