”Region Stockholm i stabsläge efter misstänkt mutbrott”
”Apotek misstänks ha lurat tio regioner på miljonbelopp”
Den senaste tiden har nyhetsrubrikerna avlöst varandra. De är inte direkt kopplade, men syftet är detsamma: att lura till sig skattemedel.
Det handlar framför allt om personer med olika typer av förtroendefulla positioner, som använder företag som brottsverktyg för att bedra och lura kommuner, regioner och myndigheter på pengar.
Det kan handla om alltifrån att förskriva läkemedel, till att bedriva viss offentligt finansierad verksamhet, menar Jonas Svanfeldt, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.
– Det är ett minst lika stort problem som gängkriminaliteten. Men många av de här misstänkta ser sig inte som kriminella i vanlig mening, utan lever i övrigt ordnade liv med både boende och arbete.
När företag används för att systematiskt lura staten på pengar, kan det snabbt generera stora brottsvinster. Ett exempel är en enskild vårdcentral som misstänks ha lurat till sig närmare hundra miljoner kronor på oriktiga grunder, säger Sara Persson som är brottsförebyggande specialist på myndigheten.
Den senaste tiden har det också dykt upp flera uppmärksammade fall där just apotek har använts som brottsverktyg.
I fallet med det apoteksföretag som nu misstänks ha lurat minst tio regioner på pengar för svettbehandling med botox, misstänks brottet delvis ha möjliggjorts av att man har utnyttjat luckor i olika kontrollsystem och lagstiftningar, förklarar Sara Persson.
– Vissa hormonpreparat till exempel som ska stärka tillväxt, kan också vara intressant för muskelbyggare. Eller botox mot tandgnissling och svettbehandlingar, som också kan ha kosmetisk användning, säger hon och fortsätter:
– Det kanske inte lagstiftningen alltid har tagit höjd för men när de marknaderna uppstår så så skapar det luckor i lagstiftningen. Och brottslingarna ändrar ju sina modus snabbare än vad lagstiftningen gör.
Ekobrottsmyndigheten fick våren 2025 tillsammans med flera andra myndigheter ett regeringsuppdrag att gemensamt kraftsamla mot organiserad brottslighet och den kriminella ekonomin i välfärden. Men fler måste göra mer, menar Jonas Svanfeldt.
– Vi använder alla resurser vi har.
Apotekshärvan som uppdagades förra veckan är ett exempel på grov ekonomisk brottslighet som upptäckes av Region Stockholm. Ett apoteksbolag misstänks ha lurat till sig mångmiljonbelopp från minst tio regioner genom falska fakturor av ett botoxläkemedel för svettbehandlingar.
– Lyckas man lura det här systemet så kan det vara extremt lukrativt. Man kan lätt tjäna väldigt stora pengar och allt utgörs av skattemedel, vilket såklart är oerhört allvarligt.
Sedan några år har Region Stockholm en arbetsgrupp som endast jobbar med att upptäcka och stoppa välfärdsbrott mot Regionens verksamheter, något som fortfarande är ovanligt, och borde främjas enligt Svanfeldt.
– Att de upptäckte och larmade oss om det så tidigt var en förutsättning för att vi skulle kunna stoppa brottet i ett tidigt skede och inleda ett myndighetsgemensamt samarbete.
Hur mycket av skattebetalarnas pengar som varje år försvinner ner i fickorna på kriminella företagare genom olika typer av momsbedrägerier, falska fakturor eller andra typer av välfärdsbrott vet man inte.
Men bedrägerier mot EU och välfärdssystemen uppskattas stå för en stor del av de runt 39 miljarder kronor som den kriminella ekonomin bedöms generera varje år. Detta slås fast i en ny ESO-rapport till finansdepartementet.
– Det skulle förmodligen vara ganska lönsamt för regeringen, rent ekonomiskt, att lägga mer resurser på att motverka välfärdsbrott. Man kan se det som en investering.
