Många kvinnor i tjugoårsåldern har ansträngda relationer till sina fäder. Få är (vad vi vet!) döttrar till världens rikaste man. När jag ser hur 20-åriga Vivian Wilson, ett av Elon Musks oklara antal barn, hanterar sin ofrivilliga offentlighet drabbas jag av något så sällsynt som framtidshopp.
Wilson har blivit en fixstjärna på plattformarna som konkurrerar med Musk-ägda X. Dels för att hon är sin fars dotter och avskyr honom, vilket gör henne till en perfekt symbol för motståndet som Bluesky och Threads representerar. Dels för att hon är sin fars dotter och, likt honom, är en poster – någon som kan pumpa ut inlägg på sociala medier. Till skillnad från honom är hon faktiskt bra på det.
Det hade varit en sak om hon var en vanlig tjej som skrev lakoniska reflektioner om det senaste i dragvärlden, de nationella uttagningarna till Eurovision och om livet som transperson. Med samma sylvassa syrlighet skriver hon om sin unika relation till sin pappa:
”Om jag fick ett öre för varje gång jag fick reda på att jag har ett nytt halvsyskon via internet hade jag haft några ören. Det är inte särskilt mycket, men det är sjukt att det skett SEX GÅNGER.”
Nu är det sju. I en intervju med Teen Vogue (20/3) visade hon på samma förmåga att ta frågorna om sitt omöjliga livsöde med skärpa, ro och en glimt i ögat. (Högern på sociala medier har ”karisma som en dyngsur badrock”, till exempel.)
Wilson har gott om skäl att vara raljant, ogenomtänkt och drastisk. Men i stället hanterar hon sin roll i oppositionen mot sin pappa, algoritmens axelmakter och deras attacker mot transpersoner med bravur. Vivian Wilsons utsatta position gör mig orolig att hon slutar orka, men just nu är jag bara imponerad.
Jag trodde knappt att det var möjligt, men jag älskar Elon Musks avkomma. Med Vivian Wilson har en motståndsrörelse fått en tvättäkta poster girl.
Läs mer:
Elon Musks dotter Vivian Wilson: ”Han är en patetisk mansbebis”
