– Vi har sista skottet i bössan kvar nu. Vi måste vända den nedåtgående trenden och det måste ske nu.
Orden kom från Kooperativa Förbundets (KF:s) dåvarande ordförande Leif Linde till DN i juni förra året.
Då hade Coops 26 föreningar som driver butikerna i Sverige sammantaget gjort årliga brakförluster på runt 700 miljoner både 2022 och 2023.
Nu, ett år senare, har den sammantagna rörelseförlusten fördubblats – till 1,65 miljarder kronor för 2024, enligt beräkningar av branschtidningen Dagligvarunytt.
Dessutom gick huvudorganisationen KF, som utgörs av alla 26 föreningarna, back med minus 1,125 miljarder kronor. Detta efter att ett nytt automatiserat lager i Eskilstuna haft stora inkörningssvårigheter, vilket DN skrivit om.
Den totala rörelseförlusten 2024 för KF och föreningarna blev 2,7 miljarder kronor.
KF:s ordförande Kerstin Wallentin vill inte ställa upp på en muntlig intervju men skriver bland annat: ”Vi har insikt i vårt ansträngda läge” och att ”försäljningen verkligen tagit fart i många föreningar och vi börjar hämta hem det som vi tappade förra året i försäljning”.
De 2,7 miljarderna ska läggas till Coops samlade förluster. Mellan 1988 och 2023 gick butiksrörelsen back runt 20 miljarder kronor, enligt beräkningar av DN och författarna Björn Edsta och Nils Eric Näslund i boken ”Sista striden för Coop”.
Det blir runt 5 000 kronor per Coopmedlem.
Thomas Ohlén är senior analytiker på branschtidningen Dagligvarunytt och har följt branschen under årtionden.
– Coop befinner sig i kris. Utvecklingen har varit klart sämre än index och en samlad rörelseförlust på 2,7 miljarder kronor för föreningarna understryker hur illa det är.
Han pekar på att det ligger mer bakom förlusterna än det nya lagret:
– Satsningen på lågpriskedjan Xtra har blivit en flopp. Målet på 150 butiker blev efter tre och ett halvt år bara 62. Coop har inte heller samma kostnadseffektiva drift som Willys och Lidl. Där har Coop mycket att lära, säger han och fortsätter:
– Fyra av tio svenskar är starkt prismedvetna, vilket gör Willys, Lidl och Ica Maxi till vinnare. Stora Coop och Coop har inte alls samma prisimage.
I första paragrafen i KF:s mönsterstadgar slås fast att föreningarnas uppgift är att ”främja medlemmarnas hushållning”. Det gavs konkret mening 1960 i ett KF-dokument som sade att ”Om de kooperativa priserna är högre än de enskilda företagens har rörelsen ingen uppgift att fylla.”
Men sedan 1980-talet visar återkommande prisjämförelser att Coop är dyrare än konkurrenterna. I en färsk prisjämförelse från Matpriskollen i jämfördes priserna i svenska storbutiker. Stora Coop var där genomgående dyrare än Ica Maxi, Ica Kvantum, City Gross och Willys.
Trots upprepad mejlväxling kan inte KF:s ordförande Kerstin Wallentin svara på frågan när Coop ska bli billigast, utan hänvisar till att föreningarna förra året på olika sätt betalade ut 2,1 miljarder kronor till medlemmarna. Men konkurrenter har också liknande bonusprogram och medlemserbjudanden.
KF var en av Sveriges största folkrörelser. Fram till 1990-talet var man även Nordens största företagsgrupp med 80 000 anställda – som kraftigt pressade priserna. Den moderna människan gavs folkhemsprodukter som Cirkelkaffe, Nordchoklad, Lumalampor, Eve-smör, Gislaved-däck och Goman-korv.
Och Gustavsbergsporslin signerat Stig Lindberg till söndagsmiddagarna.
Kvar finns nu 26 Coopföreningar med drygt 800 matbutiker, nästan allt annat är sålt.
Efter miljardförlusterna 2024 sjönk KF:s eget kapital från 5,5 till 4,2 miljarder kronor – pengar som snabbt kan ta slut om förlusterna fortsätter.
Samtidigt pekar de stora strategiska pilarna nedåt. Coops försäljning ökade 2024 bara hälften så mycket som marknaden i stort, 2,2 procent jämfört med 4,1 procent. Annorlunda uttryckt: marknadsandelen krympte ytterligare – efter att ha minskat sedan mitten av 60-talet.
KF:s ordförande Kerstin Wallentin kan inte ange en tidpunkt när Coop hållbart ska ta marknadsandelar utslaget över ett år, men hon skriver att de börjat ta igen det tapp de hade förra året.
Lojaliteten är också sämre än hos konkurrenterna. Enligt siffror från februari-april 2025 från analysbolaget Yougov lade Coop beslag på knappt 22 procent av sina kunders utgifter för dagligvaror. Det var en svag ökning från förra året. Men Coop ligger långt efter Axfoods andel på runt 33 procent och Icas på drygt 48 procent. Detta trots att Coop är en medlemsägd, demokratisk organisation som vilar på medlemmarnas aktiva engagemang.
– Coop har drygt fyra miljoner medlemmar men ytterst få av dem är engagerade i sina butiker eller på andra nivåer, säger Thomas Ohlén.
Coop har dessutom haft ett strömhopp i det översta chefsskiktet det senaste året, där både KF:s vd och ordförande och det tog över ett halvår innan varaktiga efterträdare fanns på plats.
Åter till branschexperten Thomas Ohlén:
– Jag får intrycket att krisinsikten saknas. Tunga namn inom Coop har i början av 2025 nästan viftat undan svag försäljning och stora förluster. Sådant skulle aldrig fungera i publika bolag med tydliga och stringenta ägare.
