I snart 15 år har Haim varit ett av världens bästa rockband. Få släpp har varit så inflytelserika som deras debut, ”Days are gone”, från 2011. Den förde in lekfullhet i en genre som under åren dessförinnan dominerats av unga män i skinnjackor, och med stark förankring i garagebetonad retrotradition. LA-systrarna Este, Danielle och Alana öppnade dammluckorna. Inte bara mot de baktalade, mjuka ljuden från 1970-talets FM-band: Fleetwood Mac, Joni Mitchell, Thin Lizzy. Utan också mot den egna uppväxtens sena 1990-tal, där TLC:s hiphop- och r’n’b mötte brottarhittar från Sheryl Crow och Shania Twain.
Samtidens unga rockklimat hade varit så otroligt mycket tråkigare utan Haim. När de nu ger ut sitt fjärde album har de sparkat producenten Ariel Rechtshaid och i stället arbetat med Rostam Batmanglij. Tidigare Vampire Weekend-medlemmen är välkänd för sin eklektiska stil, förtjänstfullt brukad både solo och hos folk som Clairo och Maggie Rogers. Tillsammans med Haim tar han nu vid där de slutade sist, på sex år gamla, genreöverskridande singeln ”Summer girl”. Redan i det inledande spåret på nya skivan, ”Gone”, får en enkel rocklåt med fuzziga gitarrer och försiktigt trippande rytm mer uppseendeväckande karaktär, tack vare samplingen av George Michaels ”Freedom 90”.
En del kan sägas om just det valet. ”I quit” är en skilsmässoskiva, om Danielle Haims separation från nämnde Rechtshaid, och den lider som helhet av en del just sådana övertydliga frihetsmarkeringar. Bland de hela 15 låtarna finns också inslag som känns som ren utfyllnad, som de bluesiga midtempospåren ”Down to be wrong” och ”Everybody’s trying to figure me out”. Lyfter ordentligt gör det när produktionen får luta sig tungt mot det översta skiktet av millennieskiftets mest lättsinniga topplistesuccéer. Som i syntiga falsettbagatellen ”Spinning” eller, kanske framför allt, i singeln ”Relationships”. Där lyckas Haim fullt ut förena sina rötter i rocken med svänget i riktigt sexig r’n’b.
Bästa spår: ”Relationships”
Läs fler skivrecensioner och alla texter om musik