Det finns anledning för Sverige att undersöka möjligheten att samfinansiera utbyggnaden kärnkraft tillsammans med Norge och Danmark. Så skriver Industrins ekonomiska råd i en färsk rapport där kärnkraftsfrågan är central. Rapporten belyser förutsättningar för ny kärnkraft och möjligheterna att finansiera den.
Danmark och Norge har traditionellt varit njuggt inställda till kärnkraft. I Danmark har inställningen varit så negativ att landet i mitten av 1980-talet beslöt att kärnkraften inte är något alternativ för dansk energiförsörjning.
Den danska regeringen pressade också Sverige att stänga reaktorerna i Barsebäck 1999 och 2005. Sedan dess har Danmark levt på kolkraft och byggt ut vindkraft, visar landets energistatistik.
Norge har för sin del till nästan 100 procent klarat sin elförsörjning med hjälp av vattenkraft, på senare år kompletterad med en del vindkraft.
En utredning publicerad av organisationen Nordenergi från 2022 räknar med att elbehovet i Norden kommer öka med över 60 procent mellan åren 2020 och 2040. Vindkraften kommer, enligt rapporten, att stå för en stor del av det ökade behovet.
Men det har också fått fart på diskussionen om ny kärnkraft. Jonny Hesthammer, vd på företaget Norsk Kjernekraft uppger att Norge enligt ett optimistiskt scenario kunde ha ett första kärnkraftverk på plats 2035, men allra senast 2040.
– Det beror på politikerna. Om ett år är det stortingsval i Norge och kärnkraften kommer att bli en viktig valfråga, säger Hesthammer.
Hesthammer uppger att Norsk Kjernekraft är positivt till ett samarbete med Sverige och Danmark och redan för en dialog med flera olika aktörer. Norge och Danmark kan dra nytta av den svenska kunskapen om kärnkraft, menar han.
Samtidigt saknar både Danmark och Norge erfarenhet av kärnkraft och kan utveckla kunnandet tillsammans, tycker han. Samarbetsmöjligheter ser han både på det politiska och på det industriella planet.
– Det är viktigt med en diskussion om hur vi kan samarbeta kring kraftförsörjning med Sverige, säger Hesthammer.
Både Finland och Sverige ligger långt framme även då det gäller slutförvaringen av utbränt kärnbränsle, påpekar han.
Norsk Kjernekraft har redan lagt fram ett förslag om att att göra en bedömning av hur ett kustområde i närheten av Trondheim, alternativt ett område i närheten av Bergen, passar för kärnkraft. Det norska stortinget utreder också kärnkraftsfrågan.
Politikerna kring Trondheim pressar den norska regeringen på ett beslut som ska innebära ett första steg mot kärnkraften. Det finns ett rättsligt regelverk på plats, men det måste omsättas i praktiken.
Norsk Kjernekraft har också fört diskussioner med två danska företag som utvecklar små, modulära reaktorer, SMR. Seaborg och Copenhagen Atomics arbetar bägge på egna reaktortyper, Seaborg i samarbete med sydkoreanska institutet för atomenergiforskning KAERI.
I Danmark har diskussionen om kärnkraften initierats av näringslivet. Novo nordisk har till exempel finansierat en studie om möjligheterna att bygga SMR i landet. Företaget Kärnfull har till och med gjort upp en lista på möjliga placeringsorter.
Samtidigt har opinionen i Danmark vänt från att ha varit starkt kritisk mot kärnkraften. I opinionsundersökningar under året har en majoritet av de tillfrågade uppgett att de kan tänka sig ny kärnkraft i landet.
