Året är 1973 och på Eurovisionscenen i Luxemburg står den israeliska sångerskan Ilanit framför ett fång röda rosor.
Vid det laget har Eurovision song contest funnits i 17 år, men för Israel markerar kvällen en efterlängtad premiär. Det är bara ett år sedan elva israeliska idrottare dödades i terrorattentaten under OS i München och som första tv-bolag utanför Europa har israeliska IBA bjudits in som medlem i Europeiska radio- och tv-unionen (EBU) – en förutsättning för att få vara med i musiktävlingen.
Ilanit och hennes bidrag ”Ey sham” missar prispallen med en hårsmån, men Israels resa i Eurovision har bara börjat. Snart ska landet komma att bli en av tävlingens starkaste – och mest omdebatterade – deltagare.
– Israeler älskar Eurovision, säger Yulia Karro, Eurovisionreporter på nyhetssajten Israel21c, över telefon från hemlandet.
– Vi är inte särskilt bra på sport, men i Eurovision har vi en verklig chans att representera vår flagga.
Sedan debuten har Israel ställt upp i tävlingen 45 gånger – i år blir den 46:e – och vunnit fyra av dem, med Izhar Cohen and the Alphabeta 1978, Milk and Honey 1979, Dana International 1998 och Netta 2018. Enligt Yulia Karro har Eurovision alltid varit populärt i landet, men intresset har vuxit med bloggar och sociala medier.
– Här finns en enorm Eurovisionfanbase. De flesta gillar det, och de som inte gillar det är mest likgiltiga.
Den tyska forskaren Peter Rehnberg, som bland annat skrivit om Eurovision, tror att Israel ville vara med i tävlingen för att stärka sina politiska och kulturella band till Europa.
– Man ville vara en del av den europeiska familjen. Det är egentligen inte så konstigt med tanke på de starka band som många israeler har haft till Europa historiskt.
För Israel, liksom för många av länderna i startfältet, har Eurovision också fyllt andra funktioner – symboliska och politiska. Ibland har artisterna och låtarna gränsat till patriotiska, ibland har de uppmanat till fred. Ett exempel är gruppen PingPong, som under Eurovision i Stockholm år 2000 viftade med en syrisk flagga på scen och genast fördömdes av det israeliska tv-bolaget som drog tillbaka sitt stöd för bandet.
Och när Israel skickade Dana International till tävlingen 1998 blev hon den första transpersonen att vinna. Valet framstod som progressivt, inte minst med 90-talets mått mätt, och kom på 00-talet att öppna upp Eurovision för fler queera artister.
– Israel var och är det enda landet i Mellanöstern där man öppet kan tillhöra en sexuell minoritet. På så vis kan man förstå valet att skicka Dana International, säger Peter Rehnberg.
– Samtidigt har Israel ibland kritiserats för ”pink washing”, alltså att man utmålar sig som ett progressivt land samtidigt som man exempelvis bedriver en rasistisk eller illegal politik i ockuperade områden. Liknande praktiker finns i europeiska länder, där invandrare ibland förväntas vara mer progressiva än de som redan bor i landet. Det är ju så klart inte så att alla i Israel stöttar hbtq-rättigheter, även om många gör det.
Israel har varit med och format Eurovision till den tävling det är i dag, men landets deltagande har inte varit okomplicerat och årets protester är långt ifrån de första. Kritiken har ofta kopplats till just ockupationen av de palestinska områdena, och till den övergripande konflikten i Mellanöstern.
När Jordanien sände tävlingen 1978 valde landets tv-kanal att ha en bild på blommor i stället för att visa Israels artist. När Libanon skulle ställa upp 2005 drog de sig ur när det stod klart att de skulle behöva visa Israels bidrag i sändningen. Inför Eurovision i Malmö 2013 ville Vänsterpartiet stoppa Israels deltagande – precis som i år – och inför Eurovision i Tel Aviv 2019 höjdes flera röster om bojkott, från bland annat 171 svenska artister och kulturarbetare.
– Israel har ofta kritiserats för att ockupationen bryter mot internationell lag. Det gör den också. Men det har inte varit ett skäl för att utesluta dem från Eurovision, säger Peter Rehnberg.
I år är det Israels krigföring i Gaza, efter Hamas terrorattack den 7 oktober i fjol, som väckt protester. Kraven på bojkott har kommit från både politiker och artister, som bland annat hänvisat till det stora antalet civila dödsoffer, att journalister portats från Gaza och att Ryssland uteslöts efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Samtidigt har andra profiler gått ut och stöttat Israels rätt att delta.
– Terrorattacken var fruktansvärd och utvecklingen i Gaza är tragisk, men inte heller den ligger till grund för uteslutning, säger Peter Rehnberg.
Dels, fortsätter han, för att konflikten är mer komplex än den mellan Ryssland och Ukraina, vilket Eurovisionarrangören EBU återkommit till. Dels för att EBU gärna utgår från sina egna stadgar. Snarare än att bedöma konflikten har de bedömt om det israeliska tv-bolaget och tävlingsbidraget uppfyller kriterierna och slagit fast att de gör det – i alla fall efter att de fick tv-bolaget att göra bidraget, som tidigare hette ”October rain”, mindre politiskt.
Yulia Karro på Israel21c är nöjd med den nya versionen, som fått titeln ”Hurricane”. Hon vill inte att det ska uppstå onödiga konflikter med Eurovisionarrangören.
– Det kommer alltid att finnas folk där ute som anser att Israel inte borde få tävla. Det har vi blivit vana vid. Men vår relation med Eurovision har alltid varit god.
Både Yulia Karro och Peter Rehnberg räknar med stora demonstrationer i Malmö. Säkerhetsapparaten kring lsraels artist Eden Golan är omfattande och kostsam, men det är värt det, tycker Yulia Karro.
– Israel blev väldigt skadat som nation den 7 oktober. När så många säger att vi inte förtjänar att vara där känns det viktigt att visa att jo, det förtjänar vi visst.
Eden Golan själv har sagt till Reuters att hon respekterar allas rätt att göra sina röster hörda, men att hon i Malmö vill fokusera på att skapa god stämning med sitt nummer.
– Tävlingen är superviktig för oss, särskilt det här året. Jag är hedrad över möjligheten att få vara mitt lands röst.
Yulia Karro tror dock inte på vinst.
– Med tanke på kontroverserna runt deltagandet tror jag inte att vi kan räkna med det, men förhoppningsvis går vi vidare från semifinalen och når topp tio.
Fakta.Israel i Eurovision genom åren
Israel debuterade i Eurovision song contest 1973, som första icke-europeiska land. Det möjliggjordes av att landets dåvarande public service-bolag IBA blivit medlem i Europeiska radio- och tv-unionen (EBU). Även det nuvarande public service-bolaget KAN är med i EBU.
Landet har tävlat totalt 45 gånger – i år blir 46:e – och vunnit fyra, med Izhar Cohen and the Alphabeta 1978, Milk and Honey 1979, Dana International 1998 och Netta 2018.
Landets medverkan har ofta kantats av protester på grund av ockupationen av palestinska områden och konflikterna med Palestina och andra länder i Mellanöstern. Inför Eurovision i Tel Aviv 2019 höjdes exempelvis flera röster om bojkott, från bland annat 171 svenska artister och kulturarbetare. I direktsändningen höll den isländska gruppen Hatari upp Palestinaflaggor, vilket ledde till att Islands public service-bolag RÚV fick betala 5 000 euro i böter.
I år har landets medverkan orsakat protester på grund av Israels krigföring i Gaza till följd av Hamas terrorattack den 7 oktober i fjol. I flera länder, däribland Sverige, Finland och Island, har artister uppmanat till bojkott. Ett stort antal artister, volontärer och andra medverkande har också hoppat av arrangemangen kring Eurovision i Malmö på grund av Israels medverkan.
Fakta.Semifinal 2 i Eurovision song contest
I andra semifinalen tävlar:
1 Malta. Sarah Bonnici – ”Loop”
2 Albanien. Besa – ”Titan”
3 Grekland. Marina Satti – ”Zari”
4 Schweiz. Nemo – ”The code”
5 Tjeckien. Aiko – ”Pedestal”
6 Österrike. Kaleen – ”We will rave”
7 Danmark. Saba – ”Sand”
8 Armenien. Ladaniva – ”Jako”
9 Lettland. Dons – ”Hollow”
10 San Marino. Megara – ”11:11”
11 Georgien. Nutsa Buzaladze – ”Firefighter”
12 Belgien. Mustii – ”Before the party’s over”
13 Estland. 5miinust x Puuluup – ”(Nendest) narkootikumidest ei tea me (küll) midagi”
14 Israel. Eden Golan – ”Hurricane”
15 Norge. Gåte – ”Ulveham”
16 Nederländerna. Joost Klein – ”Europapa”
Eurovision song contest anordnas i Malmö arena. Första semifinalen avgjordes den 7 maj, andra semifinalen avgörs den 9 maj och finalen den 11 maj. Tio artister går vidare från varje semifinal och sex länder är direktkvalificerade till finalen: Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien och värdlandet Sverige som representeras av Marcus & Martinus med låten ”Unforgettable”.
Fakta.Så fungerar omröstningen i semifinalen
I semifinalen, som avgörs helt av tittarna, kan tv-publiken i de länder som tävlar just den kvällen vara med och rösta via Eurovision song contests officiella app, sms eller telefonsamtal. Svenska tittare kan inte rösta i den andra semifinalen. Tittare i länder som inte deltar i årets tävling kan dock rösta via appen eller onlineplattformen esc.vote.
Läs mer om Eurovision song contest.