Videobilderna är som hämtade ur en actionfilm: Från helikopter och snabba ribbåtar, med hjälp från polisens insatsstyrka, bordar Kustbevakningen utländska fartyg som under misstänkt falsk flagg seglar på svenskt territorialvatten.
Nu ligger två stora fartyg ankrade utanför Trelleborg. Den 6 mars bordades lastfartyget Caffa, som gick under guineansk flagg; sex dagar senare tog Kustbevakningen kontroll över tankern Sea Owl 1, som är flaggad i Komorerna.
Deras ryska kaptener har frihetsberövats och misstänks för brott mot Sjölagen och brukande av falsk urkund.
– Kustbevakningen ensam skulle aldrig kunna genomföra en sådan här insats. Vi är alltid beroende av att det finns andra runt omkring oss och de myndigheter vi nu har samverkat med är helt centrala för att vi tillsammans ska lyckas reda ut våra uppdrag, säger Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för Kustbevakningen.
I en kortfattad rapport från december förra året uppskattar Kustbevakningen att mellan 500 och 1 000 tankfartyg som trafikerar Östersjön ingår i skuggflottan. Begreppet är löst i kanterna, men Kustbevakningen definierar skuggflottan som ”fartyg, framför allt tankfartyg, som används för att kringgå internationella sanktioner och regler genom att dölja ägande, flagg och ibland sakna västerländsk försäkring”.
Problemet är inte nytt, att Ryssland använder en så kallad skuggflotta för att runda sanktioner har sedan starten av anfallskriget mot Ukraina diskuterats på högsta politiska nivå.
Vad som däremot är en nyhet på svenska vatten är den typ av spektakulära insatser som bordningarna av de två fartygen.
Att de sker just nu är inte en slump.
– Vi har själva byggt upp vår verksamhet och skapat nya förmågor för att kunna vara mer proaktiva. Vi har nu inte bara en sjölägesbild, utan kan faktiskt analysera. Vad betyder det som händer ute till havs? Vad ser vi för mönster? Ser vi trender? Ser vi avvikelser? säger Lena Lindgren Schelin.
Hon fortsätter:
– Och vad är det i så fall vi behöver agera på?
Två snabba bordningar och brottsmisstankar riktade mot ryska befälhavare har väckt internationell uppmärksamhet. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha berömmer de svenska insatserna:
”Den ryska skuggflottan bidrar till att finansiera kriget mot Ukraina och hotar vår europeiska säkerhet. Den måste bemötas resolut och utan tvekan”, skriver han i ett uttalande på X.
Ryssland har inte officiellt kommenterat bordningarna, men den ryska ambassaden skriver i mejl till P4 Malmöhus att ”vi följer noga situationen med de ryska medborgarna som arbetar i besättningarna på båda fartygen”.
Hanteringen av skuggflottan är storpolitik, men förklaringen till Kustbevakningens ingripanden handlar, på ett kanske typiskt svenskt manér, om en papperskvarn som har malt klart.
Efter hemställan från Kustbevakningen har flera lagändringar genomförts. Från 1 mars gäller de nya lagarna, som ger myndigheten utökade befogenheter gällande hantering av underrättelseuppgifter.
Fem dagar senare bordades alltså Caffa, och sex dagar efter det tog svenska myndigheter över Sea Owl 1. Möjligheterna för Kustbevakningen att dela information med andra myndigheter, som Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Polisen och Tullverket, har i ett slag förbättrats avsevärt.
– Det här innebär att vi kan följa fartyg på ett mycket djupare plan och undersöka om det finns omständigheter som gör att vi har anledning att tro att man har falsk flagg, eller så kallad bekvämlighetsflagg, säger Lena Lindgren Schelin.
Nikolaj Patrusjev är rådgivare till president Putin och känd som en hök, även med ryska mått. I februari hävdade han att EU:s syn på den ryska skuggflottan saknar juridisk grund och varnade för att Ryssland kunde använda sin flotta för att motverka vad han kallade för ”västerländskt sjöröveri”.
Fakta.Bordningarna skedde på svenskt vatten
Folkrätten ger fartyg rätt till så kallad ofarlig genomfart, vilket innebär att fartyget tillåts passera genom en annan stats territorialvatten om detta kan ske utan att kuststatens säkerhet äventyras.
Territorialvattnet sträcker sig i normala fall 12 sjömil (ca 22 kilometer) från kusten och inom detta område har kuststaten större befogenheter i förhållande till utländska fartyg.
De två fartyg som har övertagits av svenska myndigheter befann sig på svenskt territorialvatten när de bordades av Kustbevakningen och Polismyndigheten.
Källa: Kustbevakningen
Lena Lindgren Schelin är inte förtjust i termen skuggflotta.
– Vi är väldigt försiktiga med att använda begreppet skuggflotta och det här är inte fråga om en blockad av en skuggflotta generellt. Vår ingång är att falskflaggade fartyg, som egentligen är statslösa, åsidosätter en av de stora säkerhetsventilerna för att kunna framföra sina fartyg med oskadlig genomfart över lands territorier, säger hon.
Kustbevakningens generaldirektör säger att mandatet från regeringen blivit starkare, men Lena Lindgren Schelin talar som en svensk myndighetschef när hon styr mellan storpolitikens grynnor.
– De här stora fartygen innebär omfattande miljörisker. För oss är ju sjösäkerheten och sjövärdigheten på fartygen en oerhört central uppgift. Vi ska se till att man faktiskt uppfyller de normer och krav som ställs för att kunna navigera i våra vatten.
Läs också: Kustbevakningen har bordat nytt misstänkt fartyg
Läs också: Fartygen väcker oro – ”hur länge ska de ligga där?”
