Förra veckan uppgav ukrainska trupper att de för första gången öppnade eld mot nordkoreanska trupper i Kursk. Uppskattningsvis har runt 10 000 nordkoreanska soldater utan erfarenhet av krig skickats från den isolerade regimen för att stötta Ryssland.
Utvecklingen orsakar huvudbry i Kina, som är vant vid att ha stort inflytande över Nordkorea. ”Som läppar vid tänder”, beskrev Mao Zedong, Folkrepubliken Kinas grundare den nära relationen med grannlandet. Men den senaste utvecklingen tyder på att makten över Nordkorea glider Kina ur händerna. I stället knyter den isolerade regimen allt närmare band med Ryssland.
Den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un och Vladimir Putin har träffats två gånger det senaste året. Politiska och diplomatiska delegationer har åkt skytteltrafik mellan ländernas respektive huvudstäder – Pyongyang och Moskva. Ryssland och Nordkorea har skrivit under ett avtal om försvarssamarbete och Nordkorea har skickat vapen till Ryssland. I utbyte hoppas Nordkorea få hjälp med sitt kärnvapenprogram och välbehövd utländsk valuta.
För Kina, som är Nordkoreas absolut viktigaste partner, är det en utveckling som oroar. Det är Kina som genom export av mat och energi håller Nordkoreas ekonomi under armarna, trots FN-sanktioner. Utan handeln med Kina hade förmodligen regimen gått under.
Nu tycks ledaren Kim Jong-Un ha fattat beslutet att skicka soldater till ett krig i Europa, utan att förvarna regimen i Peking. Utåt har det kinesiska kommunistpartiets ledare undvikit att ha någon åsikt om utvecklingen. ”Kina har ingen information om det”, är den kortfattade kommentaren från utrikesdepartementet. Ett svar som Zhao Lingmin, reporter vid ett statligt veckomagasin i södra staden Guangzhou, tolkar som att Kina inte har meddelats i förväg om de nordkoreanska trupperna. Nordkorea visar inte någon respekt för Kina, skriver hon till sina över en miljon följare på mikrobloggen Weibo.
Amerikanska diplomater har vänt sig till Kinas USA-ambassadör med uppmaningen att använda sitt inflytande över Kim Jong-Un och pressa honom att dra tillbaka trupperna.
För Kina finns uppenbara risker med nordkoreanskt deltagande i kriget. En är att det ger argument för Europa och USA att bli mer aktiva i den region som Kina betraktar som sin bakgård, Östasien.
– Nordkoreanska trupper i ett europeiskt krig drar undan mattan för alla argument mot att Nato ska involvera sig i Asien, sade Finlands president Alexander Stubb när han besökte Peking.
Han hade efter att ha träffat den kinesiske ledaren Xi Jinping intrycket att Kinas relation med Nordkorea inte är särskilt bekväm för närvarande. Från USA dras liknande slutsatser.
– Om du tror på kinesernas kommentarer om att de vill ha stabilitet och säkerhet i regionen, särskilt på den koreanska halvön, kan man tycka att de borde vara djupt oroade över den här utvecklingen, har John Kirby, talesperson för Vita huset sagt, enligt New York Times.
Kina vill vara den dominerande kraften i Asien och är djupt kritiskt till de militära samarbeten som väst har inlett i regionen med länder som Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Ur Kinas synvinkel är den här typen av allianser ett sätt att hålla tillbaka Kinas uppgång. Nu riskerar man att sådana samarbeten i Asien stärks ännu mer.
Kina står nu inför ett dilemma. Även om man ogillar nordkoreanska trupper i kriget är landet nära allierat med Ryssland. Vladimir Putin och Xi Jinping står dessutom varandra nära och Kina har hjälpt Ryssland ekonomiskt under kriget genom ökad handel. Det är också troligt att man har exporterat komponenter som används i rysk vapenindustri.
Samtidigt vill inte Kina förarga väst för mycket. Kinesisk ekonomi är beroende av USA och Europa. För att undgå sanktioner därifrån har man inte exporterat vapen till Putin.
Utmaningen för Kina är att hitta en balans mellan dessa olika intressesfärer. Hittills verkar strategin vara att inte säga någonting.
Läs mer:
Sprängda vägar och hjälp till Ryssland – vad är det som händer i Nordkorea?
