För en oinvigd verkar den röda fiskelinan kunna trassla sig vilken sekund som helst när den slingrar längs isen, fäst i dragkroken på skotern som susar fram längs Hornavan i Arjeplog.
Men Petter Sundström har koll, han lärde sig hantverket redan som barn. I sju generationer har hans släkt fiskat här, i Sveriges djupaste sjö med ett gigantiskt vattenmagasin som gör den till en nyckelspelare för landets elförsörjning.
Ändå slocknar lamporna oftare i Arjeplog än någon annanstans. Trots de kraftiga höjningarna av priserna som skulle gå till att stärka elnäten har strömavbrotten inte minskat här under de senaste tio åren – utan ökat.
Värst i landet, enligt Energimarknadsinspektionens siffror.
Blir frysrummet strömlöst vid fel tillfälle kan fisk för hundratusentals kronor förstöras för fiskarfamiljen Sundström på Rebackudden.
15 000 elkunder drabbas återkommande av det som Energimarknadsinspektionen (Ei) stämplar som ”låg kvalitet” på leveranssäkerheten i elnäten. Framför allt i glesbygden, där det sker mer än tre gånger så många och långa avbrott som i tätorterna.
Arjeplog och grannkommuner som Arvidsjaur och Sorsele återkommer ofta i bottenligan i den statistiken, och varje år bryter nätbolagen mot ellagen i tusentals fall där strömavbrotten är alltför långa.
Men även om bolag systematiskt underpresterar i en viss region så utfärdar Ei inga viten.
– Hittills har vi inte gjort det när det gäller avbrotten, men jag utesluter inte att det kan ske framöver, säger avdelningschefen Tommy Johansson.
Myndigheten är medveten om de geografiska skillnaderna. Men det är inte där skon klämmer som mest.
– Elnätsbolagen har blivit överkompenserade i förhållande till sina faktiska kostnader.
Tommy Johansson syftar på att modellen för intäktsramarna ger en felaktig bild av de faktiska kostnaderna för bolagen, som därför har tillåtits tjäna mer än de behöver.
Energimarknadsinspektionen har försökt hålla emot, men gång på gång förlorat i domstol mot nätbolagen. Nu har riksdagen gett Ei större mandat att utforma reglerna.
– Dagens reglering har inte gett myndigheten förutsättningar att fullt ut säkerställa skäliga avgifter. Nu har politiken agerat på det.
Ett vanligt motargument från elnätsbolagen är att de bara tar in så mycket intäkter som myndigheterna gett dem rätt till, bland annat för att förbättra och bygga ut ledningarna.
Och det har gett resultat:
• På 10 år har ledningarna blivit ungefär 4 400 mil längre. En ökning på knappt tio procent, eller ungefär ett varv runt jorden.
• 81 procent av nätet har grävts ned i backen för att stå emot exempelvis åska och stormar bättre, att jämföra med 56 procent för 20 år sedan.
• Avbrotten minskar över tid. Hälften av landets elkunder hade inga oaviserade avbrott alls under 2024.
Räcker inte det här?
– Elnätet har blivit mer motståndskraftigt mot stora väderhändelser och annat, men det finns fortfarande delar där det krävs fler åtgärder. Alla kunder har rätt till en elleverans av god kvalitet, säger Tommy Johansson på Ei.
Det senaste decenniet har elnätsavgifterna ökat med ungefär 50 procent – långt över den allmänna prisuppgången i samhället.
Dessutom har en omstridd lag gjort att drygt hälften av bolagen kunnat höja avgifterna med ytterligare 19 miljarder kronor fram till 2023, utöver det vanliga intäktstaket. Och fram till nästa år kan 15 miljarder till tas ut.
Tanken är att driva på investeringar i näten, men DN kan avslöja att en färsk analys från Ei visar att kraven varit så låga att bolagen kunnat ta ut miljardbelopp för satsningar de ändå skulle ha gjort.
Elnätsbolagen menar att yttre omständigheter och bristen på kvalificerad personal bromsat möjligheten att omsätta pengarna lika snabbt som önskat, enligt rapporten.
Faller inte hela syftet då?
– Hittills har vi inte sett några tydliga effekter av lagen. Vi kan i nuläget inte se att de pengar som nätföretagen fått genom lagen har lett till ökade investeringar i elnätet, säger Tommy Johansson.
Där strömavbrotten är som värst har ledningarna ännu inte vädersäkrats, alltså isolerats eller grävts ned.
Då kan en snötyngd gren räcka för att släcka lamporna i timmar, vilket förvärras i områden med radiella nät där alla längs just den linjen drabbas vid avbrott eftersom det inte finns någon omväg för elen.
Som i Arjeplog.
– Märkligt att det fortfarande är så, men har vi kunnat fiska här i sju generationer med alla utmaningar det innebär så ska vi nog klara de här elproblemen också, säger Johan Sundström, son till Petter Sundström.
Eftersom de sista oisolerade ledningarna sattes upp i början av 00-talet och i normalfallet byts ut efter 60 år kommer han närma sig pensionsålder innan allt är vädersäkrat.
Åtminstone inom Vattenfalls nät, som bland annat finns i Arjeplog och många andra inlandskommuner.
Den statliga eljätten förklarar de kvarstående problemen i glesbygd med att det går få hushåll på mycket ledning. Kostnaden per kund är därför högre där än i andra områden, och just nu investerar bolaget mer i elnäten än vad man får in i avgifter.
Men Arjeplog har fått en kraftigt höjd elnätsavgift som motiverats med att nätet skulle bli bättre. I stället har avbrotten ökat. Hur rimligt är det?
– Inte alls, det har gått åt fel håll där. Men vi planerar flera satsningar och har redan vidtagit en rad åtgärder. Vi ser att det börjar bli bättre nu, säger Ida Holmbom, ansvarig för lokalnätet i norra Norrland på Vattenfall.
– Inom tio år ska de inte ha fler avbrott än någon annan inlandskommun.
Kan det inte vara lika bra i hela Sverige?
– Nej. Där vi har många kilometer ledning, vilket oftast är i glesbygdområden med få kunder, kommer vi också ha högre avbrottsstatistik.
På Rebackudden i Arjeplog är man van att klara sig på egen hand.
– Många talar om att det alltid är ”någon annans” fel och att ”någon annan” ska lösa ens problem, men i slutändan finns det bara en person som du kan styra över och det är dig själv, säger Petter Sundström när han rullar fram det bensindrivna elverket ur förrådet utanför Arjeplog.
Tillsammans med annan utrustning kan elverket hålla igång både husets elsystem och frysanläggningen där all fisk förvaras.
Ett slags privat elnät i miniformat när det riktiga inte räcker till.
– Vi har fyra elverk till här bakom. Och en minilastbil med frysutrymme om det verkligen skulle krisa.
Men Petter Sundström är inte arg över att han tvingats till stora investeringar.
– I min värld kallas det sunt bondförnuft.
Fakta.Leveranssäkerhet i elnäten
● Under 2024 hade cirka 93 procent av kunderna i Sverige tre eller färre avbrott, vilket Ei klassar som ”god kvalitet”.
● För regionnäten (nätet mellan stamnät och lokalnät) var både avbrottsfrekvensen och avbrottstiden under 2024 bland de lägsta sedan 2006.
● Enligt ellagen får ett avbrott inte överstiga 24 timmar, men 6 456 kunder drabbades av avbrott som var längre än så.
● Det finns ett starkt samband mellan låg kundtäthet och sämre leveranssäkerhet.
● En kund i landsortsnät har i genomsnitt tre gånger så många avbrott som en kund i tätortsnät, medan medelavbrottstiden var fyra gånger så hög på landsbygden.
Källa: Energimarknadsinspektionen
Fakta.Elnätsavgifter i Sverige
● Elnäten drivs av cirka 170 nätbolag på en monopolmarknad i Sverige.
● Energimarknadsinspektionen bestämmer hur mycket bolagen får ta ut under en fyraårsperiod i taget.
● Detta kallas intäktsramar, som för perioden 2024-2027 uppgår till cirka 326 miljarder kronor.
● Ramarna syftar till att kunderna ska betala en skälig avgift, och ska täcka kostnaderna för en effektiv och ändamålsenlig drift.
● Nätbolagen får incitament att investera och utveckla elnäten på ett kostnadseffektivt sätt.
● Reglerna har kritiserats för att gynna bolagen alltför mycket och i höstas beslutade riksdagen att ge Ei större mandat att styra regleringen.
Källa: Energimarknadsinspektionen
