Lite slätare hy, lite piggare blick, kanske färre grå hårstrån i utväxten. Sannolikt är fåfänga bränslet som fått trenden med att lägga upp tio år gamla bilder att spridas som en löpeld på sociala medier.
Men att året 2016 blivit aktuellt märks inte bara på vår vurm för gamla selfies.
Statistik från Spotify visar att spellistor med ”2016” i namnet ökade med 71 procent förra året jämfört med 2024, skriver BBC. Till exempel har Zara Larssons hit ”Lush life” från 2016 återigen tagit sig in på topplistorna.
Men bakom fasaden finns ett mörkare stråk av nostalgi och längtan efter en svunnen tid. Det berättar Fredrik Torberger på analysföretaget Kairos future som återkommande analyserar samtiden och undersöker svenskarnas syn på världen och samhället.
– Det handlar helt enkelt om en bild av att 2016 blev brytpunkten mellan en era av relativt goda år – och en betydligt mörkare period som vi ännu inte tycks se något slut på, säger han.
2016 skedde en rad händelser som skakade om världspolitiken. Donald Trump valdes till USA:s president, Brexit röstades igenom och flera terrorbrott drabbade Europa.
Men Fredrik Torberger kan konstatera att kurvan för vår negativa syn på omvärlden började peka brantare uppåt redan 2013. Då instämde knappt 30 procent av de som svarade i påståendet ”Vi lever i en tid av oro som kan leda till sammanbrott inom de närmaste tio åren”. En siffra som 2025 var uppe på 49 procent.
Det kan finnas en konkret förklaring till att stigningen började då. Analytiker tillskriver nämligen det stora skiftet i både samhället och vår sinnesstämning till sociala meder.
– Det var under de första åren på 2010-talet som ”like-knappar” och möjligheten att retweeta blev vanliga, och vår jakt på bekräftelse i sociala medier intensifierades. Det formade vad vi lade ut på våra plattformar och gjorde innehållet mer gränslöst och extremt, säger Fredrik Torberger.
– Polariseringen accelererade och det i sin tur påverkade såklart vår världsbild.
Beata Jungselius, universitetslektor och forskare inom informatik på Högskolan Väst i Trollhättan är inne på samma spår. Hon beskriver hur sociala medier har gått från att vara en plattform där vi interagerade med våra vänner till att i stor utsträckning ge oss algoritmstyrda rekommendationer som vi inte uttryckligen har bett om.
Fenomenet med bilder från 2016 handlar därför inte bara om nostalgi över våra egna inlägg och utseenden – utan också en längtan efter vad sociala medier stod för då.
– I början av 2010-talet fanns det en lekfull experimentlusta och färre förväntningar på hur man skulle vara på sociala medier. Många lade ut flera inlägg om dagen och vi kommunicerade med våra vänner via kommentarsfältet, säger Beata Jungselius.
– Tröskeln för vad vi lade ut var ganska låg. I dag är det få personer förutom influerare som lägger ut mycket bilder, och de är ofta väl genomtänkta.
Men trots att innehållet blivit mer tillspetsat måste det inte tolkas som enbart negativt.
– Många har helt enkelt blivit mer medvetna om sina digitala spår och vad man delar med sig av, och inte minst börjat fundera på sociala mediers inverkan på vår mentala och fysiska hälsa. Vi har helt enkelt mognat, säger Beata Jungselius.
Läs mer:
Inte bara elände 2016 – här är årets goda nyheter
Sociala medier-inlägg kan vägas in när du söker jobb – så ska du tänka
Äldre sämre på att dubbelkolla fakta i medier
