När höstmörkret sänker sig och kylan kryper på är det väl få saker som slår en sprakande brasa som sprider värme i hemmet?
Tyvärr visar nu ännu en studie att brasan kommer med hälsorisker.
Det är i en ny studie vid University College London som inomhuseldning kopplas till nedsatt lungfunktion. Studien är ännu inte publicerad, men presenterades förra veckan på en konferens om lungmedicin i Amsterdam.
Den engelska studien har jämfört data om självrapporterad vedeldning med mätningar av lungfunktion över åtta år, och sett att lungfunktionen försämrades snabbare hos personer som vedeldar.
Det här går i linje med det som flera studier i Sverige och Norden redan konstaterat: de älskade brasorna kan ha stora negativa effekter på hälsan.
– I Sverige handlar det om hundratals förtida dödsfall per år, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.
Naturvårdsverket har länge varnat för att förbränning av ved är en betydande utsläppskälla av hälsofarliga luftföroreningar. Ungefär en tredjedel av utsläppen av små partiklar kommer från ved- eller fastbränsleeldning i dag.
– När utsläppen från trafiken har minskat är vedeldningen nu bland de största utsläppskällorna, säger Stina Ausmeel på Naturvårdsverkets luftenhet.
Föroreningarna från vedeldning består framför allt av små partiklar, inklusive sot, men också cancerogena ämnen. Bertil Forsberg har bekantat sig med den engelska studien och påpekar att den baseras på självrapportering om vedeldning, vilket alltid är en osäker faktor. I England är det också vanligare med öppen spis än med moderna, tätare kaminer som i Skandinavien. Tidigare studier har visat att vilken typ av eldstad man använder har stor betydelse för luftkvaliteten inomhus.
– I USA där man haft program för att byta ut dåliga eldstäder mot täta kaminer har man kunnat se att skolbarn får mindre problem med andningsorganen och mindre skolfrånvaro, säger Bertil Forsberg.
Täta kaminer är ändå ingen garanti för ren luft vid eldning i Sverige.
– Partikelhalten är dubbelt så hög i hus som eldar med ved än i hus som inte gör det, säger Forsberg.
Stockholm stad beräknar att småpartikelutsläpp från eldning orsakar 170–400 förtida dödsfall per år bara i huvudstaden, även om luftmätningarna generellt understiger miljökvalitetsnormer.
– Enskilda individer kan utsättas för en högre exponering än vad mätningarna visar, säger Jennie Hurkmans, miljöutredare på Stockholms stad.
Särskilt i villatäta områden kan exponeringen bli hög. En aspekt i den nya engelska studien är att hälsoeffekterna från vedeldningen kan vara svåra att upptäcka, eftersom de som vedeldar ofta är ”healthy and wealthy”. De har det bättre ställt ekonomiskt och hälsomässigt, vilket kan maskera effekterna från eldningen.
Men när socioekonomiska faktorer justerades bort syntes ändå att lungfunktionen försämrades snabbare hos vedeldare.
Att vedeldningen kan vara skadligt för hälsan framgick också i en nordisk studie vid Umeå universitet för några år sedan. När Umeå, Oslo, Helsingfors och Köpenhamn jämfördes var mängden förtida dödsfall från luftföroreningar klart störst i Oslo, där vedeldning är en vanlig uppvärmningsmetod.
Studien i Umeå konstaterade att det behövs folkhälsoåtgärder för att minska på utsläppen. Det samma säger ett nordiskt forskningsprojekt hos Nordiska ministerrådet som listar flera möjligheter att minska hälsoriskerna, bland annat att begränsa vedeldningen i tätorter.
Några nationella rekommendationer kring vedeldning finns inte i Sverige i dag. Vissa städer har begränsningar, men på nationell nivå jobbar Naturvårdsverket med information om riskerna och om att elda rätt.
När begränsningar kommit på tal i Sverige har det fort uppstått protester. Bertil Forsberg påminner om proteströrelsen Vedspisupproret för några år sedan, då folk var arga på Boverkets planer på utsläppskrav på kaminer.
– Naturvårdsverket har ju vid ett par tillfällen fört fram förslag om vilka förändringar de skulle vilja se, som att generellt i vissa områden förbjuda användningen av vedeldning. Men det har man inte fått stöd för politiskt, säger Forsberg.
