Brittiska medier har på sistone publicerat många bilder på jagaren HMS Dragon som legat och guppat i Portsmouths hamn.
För mer än en vecka sedan meddelade försvarsminister John Healey att örlogsfartyget, bestyckat med vapensystemet Sea Viper, som kan avfyra åtta missiler värda 1 miljon pund på under tio sekunder, var på väg till östra Medelhavet.
Det var önsketänkande. HMS Dragon visade sig behöva en del tidskrävande omvårdnad innan hon var klar att lägga ut.
– Marinbesättningen arbetar outtröttligt 22 timmar om dygnet för att få fartyget redo, försäkrade försvarsministern parlamentsledamöterna i underhuset på måndagen.
Att han är pressad säger sig självt.
Sedan USA och Israel inledde Operation Epic Fury mot Iran har östra Medelhavet och gulfstaterna utsatts för iranska missilattacker. Missilerna dödar och sätter skräck i lokalbefolkning och turister. Attackerna har fått många att kasta förebråelser mot britterna och undra vad de egentligen sysslar med.
Storbritannien har starka band till regionen. Det är ett arv från kolonialismen. Fram till tidigt 1970-tal var flera av länderna väster om Persiska viken så kallade brittiska protektorat, vilket innebar att de hade ett lokalt självstyre, medan Storbritannien kontrollerade utrikespolitiken och försvaret.
Bahrain är till exempel hemvist för UK Naval Support Facility, varifrån hundratals officerare och annan personal leder multinationella maritima operationer. I Al Duqm-hamnen i Oman har man en flottbas och från al-Minhad i Förenade arabemiraten opererar det brittiska flygvapnet.
Men den största permanenta brittiska flygbasen utanför England heter RAF Akrotiri och ligger på Cypern. Önationen var en brittisk koloni fram till år 1960. Självständigheten undertecknades på villkoret att Storbritannien skulle få behålla sina militära territorier. I dag upptar de två brittiska suveräna basområdena nästan tre procent av Cyperns yta. Akrotiribasen, på öns södra spets, har varit utgångspunkt för Storbritanniens operationer i Irak, Libyen och mot Islamiska staten.
Gulfstaterna och Cypern har länge sett det som en indirekt försvarsgaranti att fortsätta upplåta landområden och hamnar åt Storbritannien. Fast i och med attackerna mot Iran har det blivit precis tvärtom. Militärbaserna har gjort länderna till måltavlor.
Den 2 mars träffades RAF Akrotiri av iranska drönare, ingen dog men lokalbefolkningen runt basen evakuerades.
Sedan Storbritannien beslutade att låta USA använda brittiska militärbaser för defensiva operationer mot Iran har Islamiska revolutionsgardet hotat att genomföra fler attacker mot Cypern. Både britters och cyprioters liv är alltså i fara. Dessa hoppades man kunna skydda genom att skicka helikoptrar och HMS Dragon till Cypern.
På tisdagseftermiddagen lämnade fartyget Portsmouth. Att det tog så lång tid och att det kommer att dröja ytterligare flera dagar innan det är på plats i östra Medelhavet är en stor huvudvärk för försvarsminister Healey och den brittiska regeringen.
– Det är en fullständig skandal och skam och vi borde skämmas, säger en högt uppsatt källa inom flottan till den konservativa tidningen The Telegraph.
Samtidigt växer frustrationen på Cypern. Varför ska britterna tillåtas nyttja åtråvärda kustområden om de inte ens kan skicka militär förstärkning när den behövs som mest?
I helgen hölls protester runt om på Cypern, demonstranterna skanderade: ”Say it loud, say it clear, British bases out of here.”
Även Cyperns utrikesminister Constantinos Kombos har uttryckt missnöje med Storbritannien.
– Militärbaserna kommer med ett ansvar. Det är inte Cypern som är målet, utan de brittiska baserna, sade han till Sky News på fredagen.
Fakta.Brittiska militärbaser
Storbritannien har militär närvaro på 145 platser i 42 länder, vilket är det näst största militära nätverket i världen, efter USA.
Många brittiska trupper är utplacerade via Nato, men Storbritannien har även egna permanent militärbaser. Den största finns på Cypern, heter RAF Akrotiri och är hem åt cirka 3 500 brittiska soldater och deras familjer.
Militärbaserna finns ofta i forna kolonier. På Diego Garcia – som tillhör Chagosöarna som är ett brittiskt protektorat och ligger i Indiska oceanen – finns exempelvis en militärbas som används av brittiska och amerikanska flottan. I maj år 2025 tillkännagav Storbritannien att man skulle överlämna Chagosöarna till Mauritius, men Donald Trump har motsatt sig det och nyligen pausades överlämningen.
Läs mer:
Sandra Stiskalo: Han gick från Trumps älskling till mobboffer på några dagar
