– Vet du vart de ska föra mig? undrar 68-åriga Olha Sjvitsova där hon sitter på bilbänken iklädd vinterjacka och huckle. Det är kallt i Charkiv trots att vi redan är i maj månad.
Olha har sina arbetskläder på sig – grova byxor och galoscher. Vårsådden är igång i Ukraina och hemma i Lyptsi, ett 30-tal kilometer norr om Charkiv, odlar hon potatis, rödbeta och lök. Nu sitter hon i evakueringsbilen vid en vägspärr utanför Charkiv och är osäker på var hon kommer att hamna. Jag svarar henne att Röda kors-medarbetarna kommer att föra henne till ett registreringscentrum.
I bakgrunden hörs artillerielden som en dov fond.
Över 6 000 civila har vid det här laget evakuerats från gränsområdena norr om Charkiv, undan de framryckande ryska trupperna. Genom vägspärren norr om staden kommer bilar ständigt körande i en strid ström norrifrån. Det är betydligt färre som åker i motsatt riktning.
– Vår by var ockuperad 2022. Då var det lugnare. Nu har de satt igång något så förskräckligt… jag vet inte vad man ska kalla det. Vi satt nog i källaren då också, men inte som nu. Mitt hus är förstört, säger Olha Sjvitsova.
Sedan ändrar hon sig lite.
– Det är visserligen inte totalt förstört.
Hur mycket är kvar?
– Halva huset är borta.
Ryssland har enligt uppgifter i BBC hittills ockuperat sammanlagt 100 kvadratkilometer i gränsområdena norr om Charkiv. Med hjälp av massiv artilleribeskjutning driver de ut civilbefolkningen och avancerar därefter från by till by. Evakueringen pågår under beskjutning, vilket gör den livsfarlig.
– De skjuter och skjuter, oupphörligt. Aldrig en minuts paus. Det finns fortfarande folk kvar i till exempel Lyptsi, de kan inte bestämma sig om de ska låta sig evakueras eller inte. Många har precis blivit klara med vårsådden. Kycklingar och ällingar har kläckts. Folk vill inte lämna sina djur, säger Ihor Jakovlev, som evakuerar civila i Röda korsets tjänst.
Dessutom, säger han, är det vanligt att civila som evakuerats vill tillbaka.
– Ibland har folk låtit sig evakueras, suttit en dag i stan och så vill de tillbaka för att titta till sin trädgård och sina djur. Men då är det inte sagt att de kan åka ut efter det. Situationen ändras timme för timme, konstaterar Ihor Jakovlev.
Inne i Charkiv tar volontärer emot internflyktingarna på ett snabbt upprättat mottagningscentrum. De registreras, får varm mat och tilldelas bostäder, oftast på skolhem och internat. Valentyna Mitrosjina, 68, har evakuerats samma morgon från Vovtjansk.
– De skjuter något fruktansvärt. Vi satt hela natten i källaren. Helt förfärligt. Och kallt blev det, säger Valentyna.
Som många andra har hon redan genomlevt en ockupation år 2022. Men det här är annorlunda.
– De skjuter enormt mycket mer nu. Nerverna blir helt förstörda när man aldrig slipper höra det. Bara BOMBOMBOM hela tiden, säger Valentyna Mitrosjina.
När hon lämnade byn var huset fortfarande helt. Hennes man stannade kvar för att vakta det. Valentyna väljer att vara optimist.
– Det här måste ju ta slut? Det kan väl inte hålla på för evigt.
Den ukrainska militärledningen säger i ett officiellt uttalande att situationen norr om Charkiv är ”svår och föränderlig”, samt att ”fienden haft taktiska framgångar” utanför Vovtjansk. Den sortens omskrivningar brukar i praktiken betyda att Ryssland avancerar.
Än så länge är de dock inte i närheten av att ta Charkiv, något som många ser som orealistiskt. Problemet är att ju närmare staden ryska trupper biter sig fast, desto lättare blir det för dem att beskjuta Charkiv med artilleri.
Ryska trupper befinner sig redan i utkanterna av Vovtjansk, som ligger bara ett sextiotal kilometer nordost om Charkiv. Lyptsi, nästan i Charkivs utkanter, är under ständig beskjutning och majoriteten av invånarna har flytt staden.
Vad Ryssland gör – enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj – är att försöka tunna ut det ukrainska försvaret.
– De försöker tunna ut våra försvarslinjer och försvaga oss moraliskt, säger Zelenskyj.
Ukraina har alldeles för få soldater vid fronten, och om man nu tvingas sätta in stora mängder trupper från andra frontavsnitt betyder det att man lämnar dem sårbara för nya anfall. Samtidigt surrar rykten i Charkiv om att de befästningar som borde ha byggts sedan Ukraina återtog gränsområdet norr om Charkiv under hösten 2022 inte utfördes i den omfattning det var tänkt. Antingen på grund av korruption eller inkompetens.
I BBC anklagar den ukrainska officeren Denys Jaroslavskyj ukrainska myndigheter för att ha försummat sitt ansvar i Charkivdistriktet.
– Ryssarna bara promenerade in. Det var inte ens minerat.
Fakta.Det ryska anfallet mot Charkivdistriktet
Den 10 maj gick ryska trupper över gränsen till Ukraina norr om Charkiv och lyckades ockupera flera byar som ukrainska trupper befriade år 2022. Anfallet kom som en överraskning för Ukraina, trots att man länge vetat att Ryssland förbereder en vår- och sommaroffensiv.
Vid det här laget kontrollerar Ryssland ca 100 kvadratkilometer av gränszonen.
De ukrainska truppernas linjer är uttunnade och de har betydligt mindre artilleri än Ryssland. De lider också att ett stort underskott av soldater.