Saudiarabiens kronprins och de facto ledare Mohammed bin Salman satt med sänkt huvud i Vita huset, med blicken fäst vid knäppta händer, när en reporter ställde frågan om mordet på journalisten Jamal Khashoggi 2018.
Hans värd, president Donald Trump, svarade i hans ställe.
– Den du nämner var extremt kontroversiell. Många människor ogillade gentlemannen du talar om. Oavsett om du gillar honom eller inte så händer saker, men han visste inget om det. Du behöver inte genera våra gäster, svarade Trump.
Amerikansk underrättelsetjänst har slagit fast att Mohammed bin Salman – MBS som han brukar kallas – godkände uppdraget att ”tillfångata eller döda” den erfarne journalisten.
MBS tog ordet.
– Det är verkligen smärtsamt att höra om någon… som förlorar sitt liv utan någon egentlig anledning eller något olagligt. Det är en enorm förlust, sade kronprinsen och skakade på huvudet.
Orden yttrades när kronprinsen var på sitt första besök i USA sedan Khashoggi mördades. Det brutala mordet, som utfördes efter att saudiska agenter lurade Khashoggi till konsulatet i Istanbul och styckade hans kropp, har förföljt MBS i sju år. Det utlöste den största krisen efter hans snabba väg till makten i Saudiarabien och hotade att stoppa hans försök att modernisera det konservativa landet.
President Biden lovade att göra Saudiarabien till en ”paria” i världen. Han bjöd aldrig MBS till USA – däremot åkte han själv på en resa till kungadömet 2022. Det var då han inte skakade kronprinsens hand, utan gjorde en ”fistbump” som hånades över hela världen.
Saudiarabien uppstod som ett resultat av en överenskommelse mellan det kungliga huset Saud och grundaren av wahhabiteologin, Muhammad ibn Abdul Wahhab. Det wahhabitiska ”ulema”, en beteckning på religiöst lärda inom islam, lett av hans ättlingar, spelade en stor roll i att legitimera det saudiska styret över hela halvön.
Även om de saudiska härskarna tullade på de strikta wahhabitiska tolkningarna, gav dessa ättlingar skydd åt härskarna så länge kungafamiljen skyddade deras grundläggande intressen och avstod från att offentligt bryta mot islamiska normer.
Mohammed Ayoob är professor emeritus i internationella relationer på James Madison college i Michigan. Han har skrivit en essä om hur denna balans mellan de religiösa ledarna och kungahuset kan vara i gungning till följd av MBS moderniseringar av Saudiarabien – som i sin tur har öppnat dörren mot väst på vid gavel.
Han gör i sin essä en jämförelse med hur shahen i Iran störtades av Irans mullor 1979.
”Precis som shahen gjorde sig till fiende med Irans prästerliga etablissemang genom sina sociala reformer, alienerar MBS i allt högre grad Saudiarabiens wahhabitiska imamer. Detta kan visa sig vara ännu farligare för den saudiska regimen än det var för shahen, eftersom den senare aldrig var lika beroende av religiös legitimitet som den saudiska monarkin”, påpekar Mohammed Ayoob.
Under MBS har det religiösa etablissemangets makt minskat. Kronprinsen har begränsat den religiösa polisens befogenheter, drivit igenom sociala reformer som att kvinnor tillåts köra bil och sett till att fler kulturevenemang tillåts. Dessa förändringar har skapat motstånd bland konservativa imamer.
”Om Irans shiamuslimska ”ulema”, som befann sig i utkanten av den politiska makten, kunde störta shahen, skulle Saudiarabiens wahhabitiska ulema, som traditionellt har varit en integrerad del av den saudiska maktstrukturen, ha ännu större möjlighet att undergräva den nuvarande saudiska regimen”, anser Mohammed Ayoob.
Han anför också i sin essä att kronprinsens makt är byggd på en skakig grund. Som auktoritär ledare, utvald av sin far till ämbetet, har han knappast folkets stöd i någon större utsträckning – och dessutom frångick kung Salman den ordinarie tronföljden vid utnämnandet av MBS, vilket gör att det potentiellt finns ett stort antal fiender även inom kungahusets väggar.
Men Saudiarabiens kronprins sitter just nu i en guldsits. Genom att styra oljeproduktionen i sitt hemland påverkar han globala oljepriser, vilket har stor betydelse för både regional och internationell ekonomi. Han har goda relationer till både Kina och USA och de initiativ till dialog han väljer att ta i regionen påverkar spänningar långt utanför Mellanösterns gränser.
Han har också intressen och inblandning i krigen i Jemen och Sudan – och snart ser hans militär ut att stärkas ytterligare, med hjälp av USA. På mötet i Vita huset diskuterades bland annat ett saudiskt köp av amerikanska stridsflygplan, den typ som Israel för närvarande är ensamma om i Mellanöstern.
Under mötet mellan MBS och den amerikanska presidenten i Vita huset meddelade Trump att han inte ägnar sig åt ”fist bumps”.
– Jag tog tag i den där handen. Jag struntar fullständigt i var den där handen har varit, sa han nöjt.
