Hemma hos Kerstin och Mats Stenhammar i Åkersberga utanför Stockholm är det tyst. Radion som alltid har spelat i köket har inte stått på sedan slutet av maj förra året, då deras dotter Catharina Stenhammar dog.
Mats berättar att han sov dåligt i natt. Sorgen håller honom vaken. Liksom oron över svärsonen och tre barnbarn som har förlorat sin mamma.
Kerstin grubblar över obesvarade frågor.
– Om hon hade varit sjuk hade vi kunnat acceptera att sjukdomen tog henne men hon var under svensk vård. Jag fattar inte. Det är det som tär mest på mig.
Innan sommaren ska Region Stockholm vara klar med sin granskning av gynkliniken Cevita Care, som även utreds av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
Eftersom kliniken vidtagit åtgärder har de fått behålla sitt avtal med regionen. Genom en pågående journalgranskning ska regionen försäkra sig om att vården är patientsäker, enligt Eva Bring, avdelningschef för specialiserad vård.
DN har tidigare berättat att flera kvinnor har varit nära att dö efter kirurgi på kliniken. Hittills har 19 kvinnor vittnat i DN om vård på löpande band och bristande eftervård när patienter inte har återhämtat sig som förväntat.
När Catharina Stenhammar opererades i maj förra året hade både Ivo och regionens patientnämnd tagit emot flera larm från patienter som råkat illa ut, enligt DN:s granskning.
En patient, Diana Elsherbiny, hade varnat för att någon skulle kunna dö. Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge hade också larmat om brister, i en avvikelse som försvann.
Catharina Stenhammar kände sig trygg med att få vård på en av Stockholms största gynkirurgiska kliniker, berättar hennes föräldrar.
– Kliniken gjorde många livmoderoperationer och skickade ut signalen att de var bäst. Eftersom vården är finansierad av regionen förutsätter man att de har gjort sin läxa och har koll, säger Mats Stenhammar.
Men så är det inte, visar en aktuell rapport. Enligt en granskning från regionens revisorer som kom i slutet av förra året saknar Region Stockholm både styrning och uppföljning av patientsäkerheten hos vårdgivare som utför offentligt finansierad vård.
Här är några exempel:
● Eftersom vårdvalet inte har något gemensamt system för avvikelser finns det inte någon övergripande koll på hur många vårdskador som faktiskt sker.
● När det kommer larm och rapporter om misstänkta brister hos vårdgivare når det inte alltid fram till ansvariga tjänstemän.
● Enligt revisorerna är det också otydligt vem som bär ansvaret för Stockholmsvårdens patientsäkerhetsarbete på högsta politiska nivå.
Konsekvensen blir att regionen oftast reagerar först när något redan har hänt, enligt rapporten.
Elda Sparrelid är chefläkare i Region Stockholm. När hon får frågan om Catharina Stenhammars död och händelserna kring Cevita care sätter regionens problem i blixtbelysning svarar hon att hon inte kan uttala sig om det specifika fallet. Men hon säger att den typ av fall där flera vårdgivare blir inblandade och avtal kan tolkas på olika sätt visar att patientsäkerheten i Stockholmsvården behöver ses över på ett strukturellt plan.
– Är det något i hur vi har organiserat vården som kan skapa risker? Underlättar våra avtal för vårdgivarna att göra rätt? Det behöver vi jobba mer intensivt med än vad vi har gjort tidigare.
Hon berättar att det pågår ett förbättringsarbete. Bland annat ska tips till patientnämnden tas om hand på ett bättre sätt och samarbetet med Ivo ska öka.
Med anledning av de uppgifter som framkommit i DN tas sedan årsskiftet alla avvikelser om misstänkta missförhållanden emot av förvaltningen och används i patientsäkerhetsarbetet, berättar Elda Sparrelid.
I obduktionsprotokollet står det att Catharina Stenhammar drabbades av en sjukvårdsrelaterad olyckshändelse. Vid livmoderoperationen skadades hennes tunntarm, en ovanlig men känd komplikation. Det upptäcktes först när hon tre dygn senare kom in akut till Danderyds sjukhus.
Catharina Stenhammar fick stanna kvar i två dygn på Cevita care eftersom hon inte återhämtade sig som förväntat. Hon blev utredd men kliniken misstänkte aldrig något så allvarligt som tarmskada, visar journalen.
Ansvariga läkare framhåller att allt har skett enligt rutin och att det var rätt att skicka hem Catharina Stenhammar. I journalen står det att hon var välmående. Att hon hade skött magen. Men det stämmer inte enligt familjen.
När Catharina Stenhammars tillstånd förvärrades hemma ringde hon kliniken men blev hänvisad till ett nummer där telefontiderna var slut för dagen. Sent på kvällen ringde maken efter ambulans. Trots akut operation och iva-vård gick hennes liv inte att rädda.
Nu står föräldrarna framför en grav med nyplanterade blommor. Våren har väckt grönskan till liv. Fåglarna sjunger. Men Kerstin Stenhammar känner bara tomhet.
– Det blir så overkligt vid graven. En kall sten som bara står där.
Varje år dör omkring 1 400 svenskar på grund av vårdskador, visar siffror från Socialstyrelsen. Myndigheten har sedan fem år tillbaka regeringens uppdrag att jobba mer intensivt för att göra vården säkrare.
I början av maj uppdaterades den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Socialstyrelsen såg det då som nödvändigt att förtydliga regionernas och kommunernas ansvar för patientsäkerheten, även då vården köpts in av privata vårdgivare, berättar Charlotta George, sakkunnig på Socialstyrelsen.
– Vårdgivaren har det operativa ansvaret. Huvudmannen, den som beställer vården, har ansvar för att ställa krav, kontrollera och följa upp. Man kan inte gömma sig bakom ett avtal och säga ”vi har anlitat en privat vårdgivare för att göra det här”.
En Lol-docka, en springcykel, en bilderbok. Hemma hos Mats och Kerstin Stenhammar syns spår från barnbarnen som bor med sin pappa i ett hus några minuter bort.
När de umgås blir känslan ljusare, berättar Kerstin Stenhammar. Samtidigt beskriver hon smärtan i att få finnas och uppleva barnens framsteg, cykeltramp och tappade tänder när deras mamma Catharina inte längre får vara med.
– Vi vill att hon ska få upprättelse. Hittills är svaren vi fått ungefär ”shit happens”. Men det var inte bara otur att hon dog, säger Mats Stenhammar.
Läs mer:
Fler kvinnor vittnar om missförhållanden på Cevita care
Kvinnor nära att dö efter operationer på privatklinik
Regionen agerade inte på tidiga larm om Cevita care
