President Biden kallas efter valet för en ”lame duck”, vilket syftar på att han som sittande president har en begränsad makt eftersom hans tid vid makten snart är slut. Samtidigt kan det innebära att Bidenadministrationen lägger in en spurt för att åstadkomma så mycket som möjligt före 20 januari, då Trump svärs in. Stort fokus kommer ligga på utrikesfrågor, som krigen i Ukraina och Mellanöstern.
– Presidenten har ändå en ganska stor exekutiv makt när det kommer till utrikespolitiken, säger Stephen Zunes, som är professor i politik vid San Francisco-universitet.
Inrikespolitiskt är det troligt att Biden främst kan komma att fokusera på miljö- och klimatfrågor, tror Zunes. Bland annat kan han komma att begränsa möjligheterna till oljeutvinning i viktiga miljöområden genom att placera dem under federalt skydd. Bara några timmar efter att Trump utropades till segrare gick Bidenadministrationen ut med att man kommer att begränsa möjligheterna att borra efter olja i USA:s största naturreservat Arctic National Wildlife Refuge i Alaska, skriver CNN.
Frustrationen är troligtvis stor i Vita huset just nu, tror Stephen Zunes. Flertalet av de politiska åtgärder som Biden har betraktat som sina största framsteg kommer troligtvis att gå upp i rök med Trump som president.
Exakt vad Trump har för avsikter om kriget i Ukraina är oklart, men han har sagt att han kan mäkla fred mellan Ryssland och Ukraina på endast 24 timmar – utan att gå in på hur. Samtidigt är han skeptisk till att fortsätta skicka militärt stöd till Ukraina och har signalerat att dagens nivåer av stöd inte kan bibehållas. Trump har även uttryckt beundran för Rysslands president Vladimir Putin.
– När det kommer till Ukraina tror jag att Biden kommer att försöka skynda på det militära stödet till Ukraina. Det kommer säkert att bli många ångestfyllda möten i Bryssel med andra Natoländer om hur de ska kunna fylla tomrummet om det amerikanska stödet uteblir, säger han.
Biden kommer bland annat att försöka leverera så mycket som möjligt från det stödpaket på över 60 miljarder dollar som godkändes av kongressen i april.
– När det har fördelats kommer det att bli svårt för Trump att stoppa. Men främst tror jag att man kommer att fokusera på vapenförsäljning till Ukraina när det inte behöver godkännas i kongressen. Även att få vissa avtal på plats med europeiska företag som tillverkar komponenter, säger Stephen Zunes.
Under veckan kommer högt uppsatta tjänstemän i Bidenadministrationen ringa runt till sina utländska motsvarigheter för att bedöma vilket slags arbete man har möjlighet att genomföra under de kommande månaderna, uppger en källa med insyn till Washington Post.
Hur Biden ska hantera Israel och krigen i Mellanöstern är mer oklart, skriver Washington Post. Nästa vecka går en 30 dagars tidsfrist ut mellan Israel och USA. USA har krävt av Israel att förbättra den humanitära situationen i Gaza, som har beskrivits som ”apokalyptisk” av FN. Om inte det sker riskerar det amerikanska militära stödet att dras in, skriver Washington Post.
Även om Biden skulle dra in på vapenleveranserna till Israel kommer Trump, som sedan lång tid tillbaka har varit i kontinuerlig kontakt med Netanyahu, ändå skicka nya vapen så snart han tillträder på sin post. Förra månaden sade Trump att Netanyahu ska ”göra det han måste för att vinna kriget”.
Stephen Zunes menar däremot att de två presidenterna inte kommer att skilja sig åt i praktiken, utan främst på det retoriska planet.
– Biden har varit mer återhållsam retoriskt jämfört med Trump men bomberna har fortsatt att falla, säger han.
Biden kan försöka göra ett halvhjärtat försök att försöka få till ett eldupphör men kommer troligtvis inte att lyckas med detta, fortsätter han.
– Nu vet Netanyahu att i och med att Trump kommer att bli president så finns det ingenting som stoppar honom, säger han.
