Hur skulle du beskriva situationen i Gaza?
Magdalena Thuresson, Moderaterna: Det är svårt att hitta tillräckligt starka ord, men den humanitära situationen är fullständigt katastrofal.
Magnus Berntsson, Kristdemokraterna: Den humanitära krisen är katastrofal. Men vi måste komma ihåg att Hamas startade kriget med den största massakern på judar sedan andra världskriget, för att provocera fram en reaktion från Israel. Så domen mot dem kommer vara hård.
Joar Forssell, Liberalerna: Det är en allvarlig humanitär kris och ett pågående krig mellan Israel och Hamas, som inleddes på grund av Hamas terrorattacker den 7 oktober.
Aron Emilsson, Sverigedemokraterna: Djupt tragisk och oerhört bekymmersam. Jag vill betona att det är ett resultat av Hamas brutala 7 oktober-attack som tvingat Israel att agera i självförsvar.
Morgan Johansson, Socialdemokraterna: Situationen är helt fruktansvärt katastrofal. Befolkningen i Gaza utsätts för några av de värsta krigsbrotten som vi sett under hela efterkrigstiden.
Kerstin Lundgren, Centerpartiet: Det är ett oerhört lidande och en hopplös situation för de som drabbas så enormt hårt av krigföringen. Och såklart även ett elände för de som fortfarande sitter som gisslan hos Hamas.
Håkan Svenneling, Vänsterpartiet: Vi befinner oss i en total humanitär katastrof, ett folkmord som genomförs framför våra ögon av en högerextrem israelisk regering.
Jacob Risberg, Miljöpartiet: Det är svårt att ta in det utstuderade lidande folket utsätts för. Nödhjälpen har hela tiden funnits bara några mil bort. Samtidigt bombar man mer och mer på ett folk som inte kan fly. Jag kan inte minnas någon liknande situation i modern tid.
Är Israels krigföring försvarbar?
Magdalena Thuresson, M: Uttalandet att ta kontroll över Gaza fördömer regeringen. Israel har rätt att försvara sig men det måste ske i linje med folkrätten. Det har regeringen konsekvent påpekat och skärpt tonen i takt med att situationen har förvärrats. Det är upp till domstol att avgöra exakt när Israel gick över gränsen i Gaza, men jag kan konstatera att en domstol redan slagit fast att Israel måste göra mer för att skydda civila.
Magnus Berntsson, KD: Israel bedriver ett legitimt försvarskrig. Hamas kan avsluta kriget när som helst genom att släppa gisslan, lämna över sina vapen och kapitulera. Men Israel har en skyldighet att säkerställa att försvaret sker inom den humanitära rätten och krigets lagar. Man har inte rätt att stoppa humanitära leveranser och det är inte rätt med storskaliga tvångsförflyttningar.
Joar Forssell, L: Det är inte försvarbart att använda svält som vapen och om rapporterna om andra tydliga folkrättsbrott stämmer är det inte försvarbart. Det krävs ett regionalt ansvarstagade i Gaza, eftersom Hamas aldrig kommer kunna vara del av en tvåstatslösning. Men det måste ske i enlighet med folkrätten. Sedan är det inte politikers roll att bestämma vad som är folkrättsbrott.
Aron Emilsson, SD: Israels rätt att försvara sig mot terror innebär inte ett carte blanche. Jag tror att Israel definitivt kommer behöva fortsätta sitt försvarskrig gentemot Hamas, däremot behövs en vapenvila på Gazaremsan för att civilbefolkningen ska få den nödhjälp som krävs för att undvika en fullständig apokalyps. Vi behöver kunna ställa krav även på en nära partner som Israel
Morgan Johansson, S: Det har för länge sedan passerat alla gränser för ett försvarskrig. Jag vill i likhet med internationella brottmålsdomstolen beskriva det som både krigsbrott och brott mot mänskligheten. Till det läggs etnisk rensning och folkfördrivning. Vi får heller inte glömma att det var Israel som bröt vapenvilan den 18 mars. Så det är Israel som måste inse att enda vägen att få loss gisslan är att återuppta förhandlingar.
Kerstin Lundgren, C: Israel har absolut rätt att försvara sig men det sätt som man har agerat efter att vapenvilan bröts den 18 mars – stoppat internationellt erkända organisationer från säkert tillträde med leveranser med förnödenheter. Det är inte godtagbart och ska fördömas. Och om Israels mål nu är ockupation så är det inte en väg framåt.
Håkan Svenneling V: Ingenting kan försvara Israels agerande. Hade man haft den israeliska gisslans frigivande för ögonen hade man förhandlat. Nu genomförs istället en fruktansvärd blockad av humanitärt tillträde och en militär offensiv som skördar otroligt många palestiniers liv. Det är en helt annan nivå på den ockupation av Palestina som man genomfört i decennier.
Jacob Risberg MP: Det finns ingen som helst proportionalitet i det krig som Israel utsatt Gazas barn för det senaste 1,5 året. Det här är dessutom ockuperat område och FN sade redan på 70-, 80-talet att palestinierna har rätt att försvara sig mot militärockupationen med militära medel. Det rättfärdigar inte terrordåd, men palestinierna har en rätt att militärt försvara sig på de ockuperade områdena som Israel folkrättsligt inte har.
Gör Sverige tillräckligt?
Magdalena Thuresson, M: Regeringen gör allt man kan för att få slut på lidandet. Sverige är ett av de länder som gett mest humanitärt bistånd och regeringen har upprepade gånger krävt att stödet måste komma civilbefolkningen i Gaza till del. Regeringen har varit drivande för att införa EU-sanktioner mot extremistiska bosättare och nu även mot regeringsföreträdare.
Magnus Berntsson, KD: Sverige gör väldigt mycket, stödet till Gaza har fördubblats och Sverige har gång efter annan krävt humanitärt tillträde. På EU-nivå stödjer regeringen unionens översyn av associeringsavtalet och nu inväntar vi dessa slutsatser, men vi är redo att vidta åtgärder för att få israel att förhandla.
Joar Forssell, L: Regeringen har ökat det humanitära stödet, legat på för sanktioner mot extrema bosättare och ställts sig bakom förslaget om att se över associeringsavtalet. Men jag tycker att regeringen har agerat klokt när den upprätthållit goda relationer med Israel och gjort sig till en aktör som Israel lyssnar på.
Aron Emilsson, SD: Det är viktigt att ställa krav på Israel. I förhållande till vår förmåga som ett medelstort land skulle jag vilja hävda att vi gör det vi kan. Problemet är att det humanitära stödet inte når befolkningen och där behöver vi sätta diplomatisk press på Israel. Vi står bakom att se över associationsavtalet, men inte att pausa det.
Morgan Johansson, S: Tvärtom har Sverige bidragit till att förvärra palestiniernas situation genom att som enda EU-land dra in stödet till Unrwa. Inga konkreta åtgärder har redovisats från regeringen. När länder som Irland och Spanien drivit på för att frysa associeringsavtalet sitter Sverige tyst.
Kerstin Lundgren C: Fördömanden och ord är en sak men vi måste också visa att vi på riktigt står upp för mänskliga rättigheter, folkrätten och internationell rätt. Vi anser att regeringen bör vara mer aktiv att driva på i EU för att associationsavtalet pausas.
Håkan Svenneling V: Den svenska regeringen har i 1,5 år konsekvent vägrat att ta till åtgärder mot Israels regering. Man måste i mycket högre utsträckning arbeta för att bryta associeringsavtalet och för att införa sanktioner mot Israels regering. Man behöver också bryta de militära banden till Israel.
Jacob Risberg MP: Att man avbröt stödet till Unrwa visar att Sverige inte bryr sig om civilbefolkningen. Sedan har man på 1,5 år inte velat pausa associeringsavtalet och inte pratat om sanktioner mot de värsta av ministrarna. Det dröjde också 1,5 innan man fördömde Israels agerande. Tidigare har regeringen inte fördömt solklara folkrättsbrott, som dödandet av sjukvårdspersonal.
Vad är det största orosmolnet för situationen i Mellanöstern?
Magdalena Thuresson, M: Det mest akuta här och nu är naturligtvis den humanitära situationen. Långsiktigt är ett stort orosmoln att det som nu sker fördjupar klyftan mellan israeler och palestinier och för oss längre ifrån en tvåstatslösning.
Magnus Berntsson, KD: Jag skulle säga att Iran är den största källan till instabilitet och oro i regionen, det är Iran som stödjer Hamas, Hizbollah och houthierna. Utöver eldupphör i Gaza krävs utökade åtgärder mot den islamiska regeringen i Iran.
Joar Forssell: Det mest akuta är uppenbart i Gaza men i roten av den här konflikten finns islamism och religiös fanatism. Den mest destruktiva aktören är Iran. Hamas är ett verktyg för Iran och en del av det ansvaret för 7 oktober måste också tillskrivas Iran.
Aron Emilsson, SD: Det största orosmolnet är risken för en bredare regional konflikt som orkestreras av Iran.
Morgan Johansson, S: Israel har passat på att utöka våldet på Västbanken, med den uppenbara avsikten att fördriva även den befolkningen. Det är Israel och Gaza som är smärtpunkten i regionen och återupptas förhandlingarna där kommer situationen på andra håll i Mellanöstern kunna kylas ned.
Kerstin Lundgren, C: Iran har varit en finansiär möjliggörare av flera av de terroristgrupper och de terrorattacker som skett. Och den destabiliserande roll som Iran har i Mellanöstern måste adresseras.
Håkan Svenneling, V: Man hade kunnat deeskalera situationen på många håll i Mellanöstern om man fick till en politisk lösning för Gaza, så palestinierna får kontroll över palestinskt territorium och man inleder fredsförhandlingar.
Jacob Risberg, MP: Vi kommer ha en befolkning i Gaza med ett par förlorade generationer. Samtidigt ser vi en radikalisering bland unga israeler och det pågår säkert en liknande radikalisering bland unga palestinier. Just ni är vi på väg bort från en försoning mellan de här två folken.
