I Wien 2015 skrevs det mest omfattande avtalet angående Irans kärnenergiprogram under. Förutom Iran skrev USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina samt Tyskland och EU under. Avtalet kallades JCPOA, Joint Comprehensive Plan of Action.
Avtalet syftade till att begränsa Irans kärnenergiprogram. I utbyte fick man bland annat lindrade sanktioner. Iran tvingades också godkänna utökade inspektioner av sina anläggningar. Israel har länge vädja till USA att inte förnya avtalet.
Avtalet kollapsade 2018 när USA lämnade det under president Trump. Det ledde till att Iran successivt började bryta mot sina åtaganden.
Nya förhandlingsrundor inleddes i april i år. De tycks inte ha lett någon vart.
Vad vet vi?
● Det enda kärnkraftverk som är i drift i Iran är Bushehr. Det byggdes med hjälp av Ryssland på sydkusten och har försörjt det iranska elnätet sedan 2011.
● Förutom det har man ett tiotal anläggningar i landet där man bedriver forskning.
● Iran har kraftigt utökat sitt program för anrikning av uran de senaste åren. Verksamheten bedrivs vid två av anläggningarna, Natanz och Fordo.
Natanz var målet för den första israeliska attacken i fredags. Enligt officiella uttalanden från Israels sida skadades anläggningen, även den del som ligger under jord, vid attackerna. Det internationella atomenergiorganet IAEA har bekräftat skadorna, dock inte uppmätt något ökad radioaktivitet i området.
Fordow ligger 150 kilometer längre norrut. Iran påstod först att det handlade om en reservanläggning, men till slut medgav man att den underjordiska anläggningen rymmer 3 000 centrifuger. Det var här partiklar av uran anrikat till 83,7 procent upptäcktes 2023. Iran hänvisade då till ”oavsiktliga fluktuationer” under anrikningsprocessen.
Enligt den senaste rapporten från IAEA, som offentliggjordes i mitten av maj, har Teheran redan ett totalt lager av anrikat uran på 9 247,6 kg. Det är 45 gånger mer än vad som är tillåtet enligt Wienavtalet.
Av detta lager var 408,6 kg anrikat till 60 procent, skriver IAEA i rapporten. Tröskeln för att tillverka en atombomb är 90 procent.
Det är oroande då övergången från 60 till 90 procent går mycket snabbare än övergången från 30 till 60 procent, säger forskaren Benjamin Hautecouverture till Franceinfo.
Uran behöver inte anrikas till 90 procent för att vara klyvbart. Det är det redan vid 80 procent, säger Hautecouverture.
De iranska myndigheterna förnekar att de vill skaffa sig kärnvapen. De hävdar att anläggningarna uteslutande används för fredliga ändamål, särskilt för energiproduktion och vetenskaplig forskning. Men många länder misstänker att det finns ett hemligt militärt program. Det är denna oklarhet som har underblåst de internationella spänningarna i flera decennier.
Klart är dock att under de senaste månaderna har Iran ständigt frångått de åtaganden som gjordes i Wienavtalet. Det gäller bland annat de kontroller som IAEA ska utföra regelbundet på landets anläggningar. Inspektörerna har inte tillgång till allt: Iran tillämpar inte längre tilläggsprotokollet till sitt garantavtal. De vägrar att släppa in erfarna inspektörer från IAEA och lämnar sedan flera år inte ut inspelningar från vissa kameror på de aktuella platserna.
Israel är övertygat om att Iran är på väg att ta fram kärnvapen.
Kärntekniska anläggningar i Iran
*Anläggningen genomgår för närvarande en omdesign för att uppfylla JCPOA:s och IAEA:s krav Källa: Nuclear Threat Initiative, Internationella atomenergiorganet
