Du kör en modern Volvo. När bilen rör sig på vissa sätt aktiveras bilens säkerhetssystem – som ABS-bromsar, antisladd, antispinn eller filassistans – och så registreras den datan.
Nu har Trafikverket, i samarbete med Luleå tekniska universitet, utvecklat en teknik som omvandlar datan till rena friktionsvärden – det vill säga information om hur halt det är på exakt den plats bilen befinner sig.
För sju miljoner kronor per år kommer man att köpa uppgifterna från de stora fordonstillverkarna Volvo och VAG:s dotterbolag Nira Dynamics, som samlar data åt Volkswagen, Skoda och Seat.
Syftet är bland annat att man så snart som möjligt ska agera när det kommer till halkbekämpning och vinterväghållning av de svenska vintervägarna.
– Vi är först i världen med att använda den här metoden, säger Annika Canaki, avdelningschef på Trafikverkets avdelning för vägsystem.
Trafikverket och dess underentreprenörer kommer nu att få tillgång till 300 miljoner olika mätpunkter som både i realtid och i efterhand kan analyseras. Det ska jämföras med de 3 000 mätpunkter man tidigare haft tillgång till via de egna, särskilda mätfordon som varit ute på vägarna och provbromsat.
Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, är stolt över att han, efter att i många år arbetat i projektet, nu får vara med och införa tekniken i skarpt läge.
Utmaningen är att hantera alla data man nu får tillgång till.
Den kommer dels att kunna utgöra underlag för beslut om vinterväghållningsåtgärder, dels kan den användas till att i efterhand analysera hur bra snöröjningen eller halkbekämpningen utfördes, om entreprenörerna gjorde sitt jobb.
– Vi kommer att få otroligt mycket data. Men tanken är inte att vi ska hålla på och slå varandra i huvudet med mätvärden – syftet är att förbättra väghållningen, säger han.
Annika Canaki är noga med att understryka att det handlar om ny teknik:
– Vinterväghållning är ett hantverk. Tekniken fråntar oss inte ansvaret för den kompetens, erfarenhet och lokalkännedomen som finns oss hos oss och alla våra underentreprenörer som jobbar med det, säger hon.
Datan är väldigt precis. Den samlas in i det ögonblick bilens säkerhetssystem aktiveras. Informationen avidentifieras, bearbetas och analyseras lite utifrån vilket syfte de ska användas till.
– Den gör att vi kan se olika partier på olika vägar, vi kan se att just i den här backen eller just på den här punkten blir det alltid sämre friktion och då vet vi att vi kanske måste vidta andra åtgärder där. Det är ett jätteviktigt verktyg i verktygslådan helt enkelt, säger Annika Canaki.
I kombination med de 750 väderstationer som avläser nederbörd, yttemperaturer och vindhastigheter hoppas Trafikverket att framkomligheten och säkerheten ska bli bättre i vinter.
Trafikverket är först i världen med att använda tekniken för vinterväghållning:
– Vi har ju samarbeten med våra motsvarigheter i andra länder och många är intresserade av tekniken och metoden och vill gå vidare med det här. Många jobbar ju redan med det som kallas ”floating-car-data” – men då handlar det om köbildningar i storstäder och inte om vinterväghållning, säger Annika Canaki.
Den enskilde bilägaren har inget att säga till om, men heller inget att frukta eftersom uppgifterna är avidentifierade.
– När man köper en bil i dag så är den uppkopplad, i samband med att man medger användandet av dess digitala tjänster går man med på att dela med sig av informationen, säger Björn Eklund.
Mätningarna kommer att pågå dygnet runt, året runt.
– Det kommer att förändra och förbättra vårt arbetssätt och vi kommer att kunna följa upp mycket mer systematiskt hur det blev och varför, säger han.
