Världen skakas av extremväder. Europa, som redan upplevt extrem hetta i sommar, drabbas just nu av både översvämningar och bränder. Tyfonen Yagi drog in över Sydostasien förra veckan och orsakade stora skador i Vietnam och Myanmar. Shanghai drabbades först av Bebinca, det kraftigaste ovädret staden sett på 75 år, och bara några dagar senare kom tyfonen Pulasan.
Numera drabbas fler än 100 miljoner människor årligen av katastrofer till följd av extremväder. Det är åtta gånger fler än för 20 år sedan, visar Röda Korsets ”World Disasters Report”. De klimatrelaterade katastroferna ökar dramatiskt, och om inte världen agerar omgående kan antalet drabbade fördubblas inom 30 år.
Vi har samtidigt aldrig upplevt så många pågående väpnade konflikter i världen som senaste åren, enligt Uppsala universitet. Världsbanken konstaterade år 2020 att klimatförändringar kommer att driva 68 miljoner till 135 miljoner människor in i fattigdom till 2030. Sammantaget ökar kostnaderna för våra samhällen och för det internationella samfundet för varje år.
2023 var drygt 40 procent av de globala humanitära behoven finansierade, enligt FN-organet OCHA. Trots att behoven fortsätter att öka så följer inte finansieringen efter. Vi behöver ett förnyat och skärpt fokus på effektiva, förebyggande insatser.
För varje 1 000 kronor i katastrofrelaterat internationellt bistånd investeras i dag endast 5 kronor i att förekomma kriser
I år har det gått 40 år sedan Svenska Röda Korset larmade i rapporten ”Prevention better than cure”. Vi sa då att världens finansiering av förebyggande katastrofinsatser inte motsvarar riskerna, hoten och de humanitära behoven. Motståndskraft behöver byggas på alla nivåer i samhället. Det var banbrytande då det breddade perspektivet på katastrofhantering. Kostnadsfördelarna med att investera i preventiva insatser är uppenbara, men för varje 1 000 kronor i katastrofrelaterat internationellt bistånd investeras i dag endast 5 kronor i att förekomma kriser, enligt UNDRR, FN:s organ för katastrofriskreducering.
Utsatthet till följd av kriser och katastrofer kan i dag förutses. Trots det fortsätter akuta kriser att slå obarmhärtigt. Utsattheten i vardagen fördjupas i nödlägen. UNDRR menar att antalet kriser och katastrofer riskerar att uppgå till 560 per år, eller 1,5 om dagen, år 2030. Många av dem kommer vara väderrelaterade som bränder och översvämningar, men det finns även andra hot som pandemier eller kemikalieolyckor, vilket innebär miljontals liv i fara.
Också på hemmaplan ökar riskerna. Enligt SMHI leder klimatförändringarna till att den extrema nederbörden kommer att öka, samtidigt som det har blivit varmare den senaste 30-årsperioden. Enligt branschorganisationen Svensk Försäkring inträffade drygt 80 000 naturskador i Sverige under perioden 2015–2020 och det totala skadebeloppet uppgick till drygt 3,5 miljarder kr.
Trots allt har Sveriges förmåga att hantera oväntade och oönskade händelser stärkts det senaste decenniet. Det är bra, men vi måste också stärka det preventiva arbetet.
Klimatåtgärder är alltför frånvarande i konfliktdrabbade områden. Finansiering når för sällan de hårdast drabbade och osäkra platserna
Världen över skapar klimatförändringarna och väpnade konflikter tillsammans ökad utsatthet och nöd. Många av de länder och samhällen som är hårdast drabbade av klimatförändringar är också de som har lång erfarenhet av krig och våld. Klimatåtgärder är alltför frånvarande i konfliktdrabbade områden. Finansiering når för sällan de hårdast drabbade och osäkra platserna.
Förebyggande och riskreducering är effektivt i många sammanhang. Röda Korset har sedan 1800-talet tagit initiativ till förebyggande innovationer som i dag tas för givna, såsom folktandvård och skolluncher. Det viktigaste av vår rörelses initiativ är främjandet och utvecklingen av den internationella humanitära rätten. Efterlevnad av krigets lagar minskar mänskligt lidande och skapar förutsättningar för att en hållbar fred ska kunna ta vid när kriget tar slut.
En stor skillnad nu är att utsatthet också tar sig tydliga digitala uttryck. Många har inte den tillgång och kompetens som krävs för att navigera i ett alltmer digitaliserat samhälle. Cyberincidenter, it-attacker och digitala påverkansoperationer orsakar kriser med humanitära konsekvenser som påverkar människors vardag.
Krig blir också alltmer digitala. Cyberattacker mot infrastruktur får direkta konsekvenser för civilbefolkningen i krigsdrabbade länder. Röda Korset har länge understrukit att den internationella humanitära rätten, krigets lagar, även gäller vid cyberattacker.
Sammantaget kan vi inte möta dagens hot efter att katastrofen skett. Pengarna räcker helt enkelt inte till det. Men Sverige kan genomgripande satsa på förebyggande insatser. Det kräver en förutsägbar och långsiktig politik av Sveriges regering som prioriterar det preventiva arbetet genom:
● en förändrad anslagsstruktur för biståndet som samordnar och integrerar stöd till förebyggande utvecklingsinsatser, inklusive katastrofriskreducering och klimatanpassning, med direkt livräddande verksamhet.
● att integrera långsiktiga klimatprognoser i utvecklingsinvesteringar och inkludera det i alla relevanta styrinstrument.
● att utöver aviserade satsningar på det civila försvaret göra ytterligare kraftiga prioriteringar på förebyggande i lokal klimatberedskap och civilsamhällets roll i analys och åtgärder för att möta behov hos de mest utsatta.
● att efterlevnad och utveckling av krigets lagar och vapenreglering görs till en politisk prioritet i utrikespolitiken.
● att krigets lagar tydligt inkluderas i svensk totalförsvarsutveckling och att exempelvis frågan om reglernas tillämplighet i cyberkrigföring inkluderas i civila och militära utbildningar och övningar.
Så 40 år senare larmar vi på nytt. Förebyggande är alltjämt lösningen på en ekonomisk ekvation som inte går ihop – där liv står på spel.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
