Metoden som kommer från USA prövades i ett pilotfall i Sverige 2020 och ledde till att släktforskaren Peter Sjölund lyckades identifiera gärningsmannen bakom det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping 2004.
Sedan den 1 juli i år har polisen lagstöd för att använda metoden även i andra fall – nya som gamla – och arbetet pågår för fullt, enligt Erik Borendal, chef på laboratorieenheten på Nationellt forensiskt centrum (NFC).
– Jag vill inte gå in på vilka eller hur många ärenden, men vi vill ha flera ärenden i gång parallellt och i olika faser för att få effekt. Men det har inte blivit någon träff än, vi är inte framme så långt i processen.
Målet är att prova metoden på ”en handfull ärenden” under 2025.
För att kunna inleda ett ärende behövs ett åklagarbeslut, och om det rör sig om ett kallt fall måste förundersökningen öppnas på nytt. Ska metoden få användas krävs att alla andra utredningsåtgärder i princip är uttömda, och att dna-spåret i fråga med stor sannolikhet kommer från gärningsmannen.
– Om vi får en träff, kommer det att lösa brottet? Det är en viktig faktor i urvalsprocessen. Där är åklagarens bevisvärdering avgörande.
NFC har nu flera anställda med släktforskningskompetens, men Borendal vill inte säga huruvida man kommit så långt att själva släktforskningsdelen har inletts i något ärende.
Innan man når dit krävs bland annat en utvidgad dna-analys av spåret, vilket kan ta månader.
– Om man har jättebra dna-material och bra matchning i släktforskningsdatabasen skulle man kunna ha träff med släktforskningen på en vecka, men det kan också ta år eller aldrig bli träff. Det beror mycket på kvaliteten på spåret men också på tur när det gäller släktforskningen.
Ett fall som polisen tidigare pekat ut som aktuellt är dubbelmordet i Brattås 2005, där en förmodad gärningsman lämnade ett dna-spår på brottsplatsen. Ett annat fall som nämnts i sammanhanget är mordet på en 28-årig kvinna i Helsingborg 2001, där det ska finnas ett dna-spår från en okänd person.
Erik Borendal framhåller att metoden inte bara får användas i mordfall, utan även vid grova sexualbrott.
– Det finns jättestor anledning att titta på de grövsta sexualbrotten. Man kan ju tänka sig att det finns aktiva gärningsmän som fortfarande skulle kunna begå nya brott.
Läs mer:
Polisen börjar släktforska för att lösa kalla fall
Konsten att fånga en dubbelmördare med hjälp av en pyssling
