Regeringen tillsatte i augusti en utredning på klimat- och näringslivsdepartementet för att föreslå ändringar i artskyddet.
Anledningen är enligt regeringen att artskyddet ”i vissa fall medför orimliga konsekvenser för bland annat skogsbruket”.
Artskydd i skogsbruket kan till exempel handla om fall då skogsägare som vill avverka kan behöva lämna kvar en skyddszon av träd runt fridlysta arter, eller spara delar av en skog vid en spelplats för tjäder.
Ett underlag ska redovisas internt på departementet senast den 31 december.
Men nu kan DN berätta att LRF Region Nord, en underavdelning inom lantbrukarnas intresseorganisation, nyligen har skickat ut ett brev till samtliga riksdagsledamöter i Tidöpartierna.
I brevet välkomnar LRF Nord att artskyddet och äganderätten ses över, men uttrycker samtidigt missnöje över de tre utredare som har fått uppdraget:
”Emellertid oroas vi över de utredare som tillsatts för utredningen, och att de förslag som denna viktiga utredning behöver frambära riskerar gås om intet.”
De tre utredarna namnges och ägnas varsin längre beskrivning. De utpekade tjänstemännen är Christina Olsen Lundh, domare vid Vänersborgs tingsrätt, Mikael Schultz, före detta domare vid Mark- och miljööverdomstolen samt Lena Lidmark, miljöjurist vid Naturvårdsverket.
LRF Nord skriver att de inte motsätter sig valet av utredarna ”på enskild basis, men kan inte heller låta bli att oroas över det sammantagna valet av utredare givet deras historik”.
Enligt brevet har de två utpekade domarna tidigare dömt eller yttrat sig i artskyddsfall på ett sätt som missgynnat skogsägare. Problemet med miljöjuristen på Naturvårdsverket är enligt LRF att denna person tidigare har arbetat på Naturskyddsföreningen.
DN har varit i kontakt med tjänstemännen, som önskar att deras namn skrivs ut i artikeln. Mikael Schultz berättar att gruppen under hösten har haft ett givande möte med LRF:s naturvårdspolitiska expert, och att de därför blev förvånade över kritiken i brevet från LRF Nord.
– Vi är anställda på grund av vår kunskap och erfarenhet inom det här ämnesområdet. Vi är opolitiska tjänstemän som gör vårt bästa enligt det uppdrag vi har fått och utifrån den lagstiftning som finns, säger han.
LRF Nord bekräftar för DN att de i november skickade ut brevet till alla riksdagsledamöter i de fyra Tidöpartierna. Gabriella Persson Turdell, regionchef för LRF Nord, har undertecknat brevet. Hon förklarar att bakgrunden till brevet är att många av LRF:s medlemmar är oroade över vad utredningen ska komma fram till.
– I dag kan du som skogsägare få inskränkningar i din äganderätt eller din brukanderätt. Samtidigt vet du inte om du kommer få ersättning för att du inte får bruka din mark. Därför är den här utredningen väldigt viktig för våra medlemmar.
Varför pekar ni ut och namnger opolitiska tjänstemän?
– I en utredning är utredarna viktiga. Jag säger så här: var uppmärksamma på utredarnas bakgrund och vilka beslut de har tagit tidigare. Vi vill inte säga att det är något fel på dem, men vi säger ”hallå, lägg märke till detta”, säger Gabriella Persson Turdell.
Flera rättsexperter är kritiska mot LRF:s agerande.
– Det är ett lågvattenmärke när man i brev till riksdagsledamöter pekar ut enskilda utredare på det sättet och dessutom antyder att de skulle ha dömt fel som domare. Det är Trump-inspirerad retorik, som en seriös organisation bör hålla sig för god för. Det finns dessutom ingenting som pekar på att de skulle ha dömt fel i de mål som nämns, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt.
Niclas Johannisson, chef på Vänersborgs tingsrätt, beskriver sin utpekade medarbetare som ”en chefsdomare med mycket hög kompetens både vad gäller miljörätt och EU-rätt”.
– Kritiken är osaklig, svepande och baserad på bristande kunskap om hur svenskt rättsväsende och lagstiftningsarbete fungerar, säger han.
Det osakliga består enligt rättsexperterna bland annat i att LRF:s brev utmålar en domare i en underrätt som ansvarig för en rättspraxis. I själva verket skapas rättspraxis på miljöområdet av Mark- och miljööverdomstolen vid hovrätten eller av Högsta domstolen.
Jan Darpö, professor emeritus i miljörätt, tillägger att svenska domare heller inte dömer ensamma, utan i en grupp på fyra personer.
– Det är väldigt anmärkningsvärt att man använder falska argument för att komma med personangrepp på enskilda domare, när det i själva verket är domstolar som dömer. Jag ser det som en vulgarisering av debatten om skogsbruket, säger han.
DN tar upp kritiken med LRF Nords regionchef Gabriella Persson Turdell.
Det är domstolar som har fattat besluten, inte de enskilda domarna. Varför framställer ni en enskild domare vid en underrätt som ansvarig för en rättspraxis?
– Avsikten är inte att säga det. Vi säger till riksdagsledamöterna att vara uppmärksamma på detta, säger hon.
Vad hoppas ni att Tidöpartierna ska göra med informationen i ert brev?
– Vi vill att det blir tydliga bestämmelser i artskyddsförordningen och få en förutsägbarhet för våra medlemmar.
Flera av meningarna som kritiserar utredarna i brevet är identiska med formuleringarna i en ledarartikel som tidigare har publicerats i ett antal dagstidningar, bland annat i moderata Norrbottens-Kuriren. Ledaren är skriven av Per-Ola Olsson, även aktiv på sociala medier under namnet Snyggbonde. I ledarartikeln namngavs inte de enskilda tjänstemännen.
Sex timmar efter att DN har gjort intervjun med Gabriella Persson Turdell meddelar LRF:s riksorganisation att de nu tar avstånd från brevet. Enligt presschefen Ingrid Hedenvind Brask ska LRF be de utpekade tjänstemännen om ursäkt.
– Det här är ingenting som LRF står bakom. Vi har respekt för de personer som har utsetts för att göra det här utredningsarbetet och vi behöver ha en konstruktiv och bra dialog med dem.
Vad är det ni inte står bakom?
– Vi tycker det är fel att vi har namngett enskilda personer. Det är inte heller vår roll att ha synpunkter på vilka personer som utses av regeringen.
Kommer detta att få några konsekvenser inom LRF?
– Vi har brustit i våra rutiner och det behöver vi titta på.
Läs mer:
Skogsbolag avverkar i känsliga områden – trots miljöcertifiering
Larm inifrån Skogsstyrelsen: ”Svenskt skogsbruk definitivt inte hållbart”
