Det var i början av sommaren 2005 som Gerd Wiklund och Tor Öberg hittades döda i en ladugård utanför Härnösand. Paret hade dödats med flera slag mot huvudet med ett yxliknande föremål.
Men utredningen körde fast och dubbelmordet var i många år ett kallt fall.
Tack vare ny lagstiftning kunde polisen förra året till slut knyta en misstänkt gärningsman till brottsplatsen genom dna-baserad släktforskning.
I våras åtalade åklagaren Hanna Flordal den nu 45-årige mannen för två fall av mord. I rättegången yrkade hon på livstids fängelse.
Den centrala bevisningen har varit dna-spår från mannen som hittades kring vristen på Gerd Wiklunds nylonstrumpa och i hennes handväska.
Försvaret har invänt att spåret knyter mannen till brottsplatsen, men inte själva gärningen. Även utomstående experter har varnat för att bevisningen mot 45-åringen kanske inte skulle räcka till en fällande dom.
Nu slår Ångermanlands tingsrätt fast att mannen åtminstone var delaktig i mordet.
– Den samlade bevisningen gör att det inte finns någon annan rimlig förklaring till att den åtalades dna hittats på ett av offren än att han varit delaktig i de båda morden, säger rådmannen Anita Enocksson i ett uttalande.
Det är däremot inte klarlagt om det fanns fler gärningspersoner – och exakt vilken roll 45-åringen i så fall spelade. Därför kan han bara dömas för medhjälp, inte mord.
Påföljden, 14 års fängelse, är den strängaste möjliga utifrån hur lagstiftningen såg ut 2005.
Vid mordtillfället var den nu dömde mannen 24 år gammal. Han var bosatt i närområdet, men fanns aldrig på polisens radar under utredningen. Mannen ska inte ha haft någon tidigare kontakt med paret och motivet till gärningen är fortfarande okänt.
Mannen har hela tiden nekat till brott, men har vidgått att han var på brottsplatsen. Enligt mannens version hörde han skrik och såg två män lämna platsen. Därefter hittade han den mördade kvinnan, som han drog in i ladugården.
– Jag får väl panik antagligen. Och så drar jag in henne i ladan och sedan springer jag i väg, förklarade han sitt agerande i förhör.
Han kontaktade aldrig polisen av rädsla för att själv misstänkas för brott, hävdade han under utredningen.
Rätten konstaterar att 45-åringen har lämnat knapphändiga uppgifter. Vissa delar har han ändrat efter att han fått ta del av information om utredningen i förhör. Domstolen ifrågasätter också delar av mannens version av händelsen, som om han verkligen kan ha sett vad som hände på gården och om han kan ha hört kvinnans skrik.
Fakta.Dubbelmordet i Brattås
• Den 2 juni 2005 hittades Tor Öberg och hans särbo Gerd Wiklund mördade i ladugården på Tors gård i Brattås utanför Härnösand.
• Polisen misstänker att paret dödades den 31 maj 2005 efter att ha utsatts för kraftigt våld.
• Flera viktiga spår har säkrats. Bland annat dna som misstänks ha avsatts från mördaren. Flera hundra personer har topsats i jakten på gärningsmannen.
• Teorier om rånmord, en affärsuppgörelse som gått fel och en rad andra teorier har diskuterats, men det faktiska motivet är ännu okänt
Fakta.Dna-baserad släktforskning – steg för steg
1. Dna-analys. Med hjälp av Rättsmedicinalverket och ett svenskt externt laboratorium tar NFC ut dna-data från spår som säkrats på en brottsplats.
2. Jämförelse. Resultatet laddas upp i en släktforskningsdatabas och jämförs med dna-data från andra användare, som medgivit sökningar för brottsutredande ändamål.
3. Träfflista och släktforskning. Polisen får en träfflista med släktskap. Träffarna bearbetas genom traditionell släktforskning uppemot fem generationer tillbaka. Syftet är att arbeta fram en begränsad lista på relevanta personer.
4. Träff på person. Utifrån släktforskningen används vanliga brottsutredande metoder för att nå fram till en misstänkt gärningsman. Denne får lämna ett dna-prov som jämförs med spåret på brottsplatsen.