Det konstaterar Ekobrottsmyndigheten, EBM, i sin lägesbild för 2025, som publicerades på måndagen. I den pekas även premiepensionssystemet ut som en arena där det är möjligt för den organiserade brottsligheten att göra stora ”vinster”.
Enligt EBM blir brottsuppläggen allt mer avancerade. De kan omfatta tusentals bolag, organiserade i komplicerade strukturer där bolagsmännens identiteter ofta är oklara, falska eller kapade. Brottsligheten omsätter mellan 100 och 150 miljarder årligen.
Enligt lägesbilden fokuserar de kriminella på välfärden, bank- och kreditinstitut, premiepensionssystemet samt stora bygg- och infrastrukturprojekt för att begå skatte- och bokföringsbrott och penningtvätt. Det är branscher som i decennier pekats ut som utsatta.
– Vi har varit naiva som samhälle. Jag kunde inte ens föreställa mig omfattningen, vare sig när det gäller hur vanligt förekommande det är eller hur storskaligt det bedrivs, säger Rikard Jermsten, som tillträdde som generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten i oktober förra året.
Gemensamt för de utpekade områdena är att det går att tjäna mycket pengar samtidigt som upptäcktsrisken är låg.
– Brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utreda kan i dag vara långt över 100 miljoner kronor. För fyra-fem år sedan handlade det normalt om tiotals miljoner – så fort har utvecklingen gått, konstaterar Rikard Jermsten.
Den ekonomiska brottslighetens omfattning riskerar att få stora konsekvenser både för det finansiella systemet och den ekonomiska stabiliteten, konstaterar Rikard Jermsten.
– Dessvärre är mörkertalet stort. Vi ser också att gränsen mellan ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet har blivit allt svårare att dra. Ekonomisk brottslighet är numera ofta en integrerad del i annan organiserad brottslighet, säger han.
EBM har också belägg för att brottsvinster tillhörande kriminella nätverk kan knytas till de grova våldsbrott som begåtts i Sverige. Genom kopplingen mellan organiserad brottslighet som till exempel narkotikasmuggling och ekobrottslighet får ekobrottslingarna i allt högre utsträckning tillgång till våldskapital, samtidigt som ekobrottslingarna får sina pengar tvättade.
– Utvecklingen innebär ett hot mot vårt samhälle, vi blir alla förlorare. Dels för att vi inte får den välfärd vi ska få för den skatt vi betalar, dels för att de kriminella använder våra skattemedel för att finansiera annan brottslighet. Det är en dubbel förlust för samhället, samtidigt som konkurrensen dessutom snedvrids, fortsätter Rikard Jermsten.
EBM ser tydliga mönster när det gäller den storskaliga penningtvätten. Antingen sker den med bolag som har flera internationella förgreningar eller så ligger tyngdpunkten på ett stort antal bolag som företräds av målvakter i Sverige. Brottsligheten är ofta organiserad som en bolagskoncern med ett moderbolag i toppen och flera bolag i botten.
Bolagen på mellannivån företräds ofta av målvakter vars identiteter används för att göra kreditbedrägerier, skriva falska fakturor och för att utnyttja välfärdssystemet.
I botten finns det ofta bolag i kontantintensiva branscher som krogar och städbolag som företrädds av bulvaner.
Samtidigt gör utveckling från användning av kontanter till ett allt mer digitaliserat och globalt penningsystem med kryptoflöden och internationella transaktioner spårbarheten allt svårare. Brottsuppläggen finns att köpa – den enskilde behöver själv inte kunna någonting om redovisning eller skatteregler.
Fem sektorer pekas särskilt ut:
● Banker, kreditinstitut, neobanker: Möjliggör lån, krediter, bedrägerier och penningtvätt via konton. Neobankerna används allt oftare för penningtvätt och utbetalning av svarta löner på grund av enkel kundregistrering och snabba gränsöverskridande transaktioner.
● Bygg- och infrastrukturprojekt: Här pågår omfattande arbetslivskriminalitet med utnyttjande av arbetskraft och skattefusk.
● Fastighetsbranschen. Här görs attraktiva investeringar för penningtvätt och generering av legala inkomster.
● Finansmarknaden: Intresse för marknadsmanipulation, insiderbrott och penningtvätt via aktier.
● Välfärdssektorn: Organiserad brottslighet bedriver verksamhet för att utnyttja välfärdssystemen genom att fakturera för tjänster som inte utförs eller har låg kvalitet.
De viktigaste åtgärderna nu anser Rikard Jermsten är att öka kontrollerna av de identiteter som används. I dag behövs bara ett bank-id, sedan är det bara att starta ett bolag. Jermsten menar att det måste krävas geometriska uppgifter som kan koppla en individ till ett bank-id.
Det bör också bli en bättre balans mellan enkelheten i att starta ett bolag och möjligheterna till kontroll. Enligt Jermsten bör det bli svårare att starta ett bolag och enklare att avsluta det. Även när det gäller upphandlingar måste tillsyn och kontroll fungera bättre så att inte organiserad brottslighet släpps in. Han anser också att straffen bör skärpas.
– Tyvärr finns det ingen quickfix. Alla måste vara så uppmärksamma det bara går, vi – offentliga som privata aktörer – måste veta vilka vi gör affärer med, säger han.
