Riksbankens sänkning av styrräntan med 0,5 procentenheter, fick omedelbar effekt på bolånemarknaden. SEB, Handelsbanken, Nordea och Danske Bank sänkte sina tremånaders bolåneräntor (rörliga räntan) med lika mycket.
Det betyder att för varje lånad miljon sjunker kostnaden – innan ränteavdrag – med 5 000 kronor om året, eller drygt 400 kronor i månaden.
Det här gäller bankernas listräntor. Mer intressant är deras snitträntor, alltså genomsnittet varje månad för de räntor de erbjudit kunderna. De vanliga är att de erbjuder de flesta kunder en rabatt i förhållande till listräntan.
I april, innan Riksbanken började sänka ränta, låg den på runt 4,8 procent. I oktober låg den strax över 4 procent – en nedgång med 0,7 procentenheter.
Det visar en viss följsamhet med styrräntan – den hade ju sänkts med 0,75 procentenheter innan torsdagens besked. Om följsamheten fortsätter under denna månad vet vi först i december när statistiken publiceras på bankernas hemsidor.
Men bolåntagare kan ändå räkna med fortsatta räntesänkningar – under förutsättning att styrräntan sänks enligt prognoserna.
Riksbankens nuvarande prognos pekar på en styrränta på 2,25 procent till sommaren. Flera banker spår att den blir lägre än så, kanske 2 procent.
Statliga SBAB räknar med en styrränta på 2 procent i sommar, en halvering jämfört med innan sänkningarna inleddes i våras.
Kan det betyda en halvering av den rörliga räntan, alltså genomsnittsräntor på under tre procent?
– Nej, det tror jag inte, säger chefsekonom Robert Boije.
Han spår att en genomsnittlig rörlig ränta för hela marknaden i sommaren kommer att ligga strax över 3 procent.
Boije påpekar att det finns flera faktorer vid sidan av styrräntan som påverkar den rörliga bolåneräntan. Hit hör bankens upplåningskostnader, hur den agerar när det gäller sparräntor och konkurrensläget.
Ökar efterfrågan på lån, som just nu är låg, kommer trycket att pressa räntan från bankernas sida att svalna.
Men allt detta bygger ändå på hur Riksbanken agerar. På torsdagens presskonferens betonade riksbankschef Erik Thedéen att osäkerheten i bedömningen om framtiden var större än vanligt. Och han tryckte på en särskild mening i Riksbankens besked:
”Ändras förutsättningarna kan det motivera en högre eller lägre ränta”
De bundna bolånen påverkas inte direkt av Riksbankens ränta. De styrs mer av prissättningen på obligationsmarknaden. Den i sin tur styrs av aktörernas bedömningar om framtida inflation.
Läs mer: Thedéens nästa huvudvärk heter Donald Trump
