Efter höjningen – så mycket dyrare blir ditt bolån

Det är de rörliga bolånen som påverkas direkt av Riksbankens styrränta. De bundna styrs mer av andra faktorer som marknadsräntor, inflation och det ekonomiska läget.

Bankerna brukar vara snabba att ändra sina rörliga boräntor i anslutning till Riksbankens besked. Det har funnits kritik mot att bankerna är tröga med att sänka boräntorna men desto snabbare med att sänka sparräntorna. Vid höjningar av Riksbanken brukar bankerna normalt snabbt följa efter.

Innan onsdagens räntebesked låg bankernas snitträntor för tremånaders lån i september för de olika bankerna från 2,58 procent till 2,85 procent, enligt jämförelsesajten Compricer. Snitträntan är den nivå som bankerna har gett i realiteten efter förhandlingar med kunderna.

Grovt räknat kan man lägga till en procentenhet på Riksbankens styrränta för att se var de rörliga bolånen kommer att hamna.

För Swedbank, som är den största aktören på bolånemarknaden, ligger snitträntan på 2,69 procent i september. Skulle Riksbankens höjning slå igenom helt skulle den nya snitträntan i teorin hamna kring 3 procent.

Listräntan är den som bankerna formellt anger och som ligger högre. För Swedbank ligger den på 3,89 procent. Den skulle då kunna gå upp till 4,14 procent.

Ett genomsnittligt bolån för en bostadsrätt är på 1,6 miljoner kronor, enligt en tidigare rapport från SBAB. För en person med en ränta på 3 procent skulle månadskostnaden öka med drygt 230 kronor om höjningen på 0,25 procentenheter slår igenom helt. Här är ränteavdraget med i beräkningen.

För ett genomsnittligt villalån på 1,8 miljoner kronor med samma ränta och villkor skulle månadskostnaden öka med drygt 260 kronor.

På ett lån på 3 miljoner kronor ökar månadskostnaden med 438 kronor efter ränteavdrag.