För att granska hur den dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm hanterat sekretessbelagda uppgifter, begärde DN:s reportrar ut flera handlingar från Regeringskansliet.
Dessa var bland annat direktmeddelanden i Landerholms tjänstetelefon, e-postloggar och e-postmeddelanden.
Men framställandet dröjde.
Nu kritiserar JO Regeringskansliet för att inte ha handlagt de aktuella handlingarna med den skyndsamhet som tryckfrihetsförordningen kräver.
– Man har inte lämnat ut handlingarna tillräckligt snabbt, och det handlar inte om en enstaka handling utan om flera över en viss tid, säger Justitieombudsmannen Per Lennerbrant.
I sin kritik lyfter JO fram att det är särskilt viktigt att just Regeringskansliet respekterar insynsrätten.
”Risken är annars stor att inte heller andra myndigheter anser sig behöva leva upp till grundlagens krav, vilket på sikt skulle kunna vara ett hot mot handlingsoffentligheten”, står det i beslutet.
– Den viktigaste slutsatsen jag drar är att Regeringskansliet måste ha beredskap att hantera framställningar om allmänna handlingar i enlighet med tryckfrihetsförordningen, även när det är en period med hög intensitet från media, säger Lennerbrant.
Den tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm orsakade flera säkerhetsincidenter, som DN avslöjade. Han åtalades senare för vårdslöshet med hemlig uppgift.
Rättsfallet ska avgöras i hovrätten, efter den friande domen i tingsrätten. Den nya rättegången dröjer emellertid sannolikt till år 2027 på grund av domstolens handläggningstider.
