1. Rösträkningen startar
Så snart vallokalerna stängt klockan 20 på söndagskvällen påbörjas rösträkningen i de cirka 6 000 valdistrikten. Resultaten rapporteras till länsstyrelserna som registrerar dem i Valmyndighetens digitala system. Riksdagsvalet prioriteras först, sedan regioner och kommuner. Personkryssen tas i ett senare skede.
När tillräckligt många distrikt är räknade presenterar Valmyndigheten en preliminär mandatfördelning, vilket brukar ske runt klockan 23. Först fördelas de 310 mandat som är kopplade till landets 29 valkretsar, som med vissa undantag motsvarar länen. Därefter fördelas 39 utjämningsmandat för att riksdagens sammansättning så långt som möjligt ska spegla hur rösterna har fördelats i landet som helhet.
2. Sverige, vi har ett resultat… eller inte
För att veta vem som kan bli statsminister måste det vara klart hur mandatfördelning har blivit i riksdagen och vilka partier som kan bilda majoritet. Därför är det inte säkert att någon kan utropa sig till segrare redan på valnatten. Alla röster är nämligen inte räknade då. Det handlar om förtidsröster och utlandsröster som kommit in sent. De brukar kallas för onsdagsröster, eftersom räkningen av dem börjar onsdagen efter valdagen.
Är valet jämnt kan det här mycket väl bli avgörande. Den borgerliga segern i valet 1979 stod inte klar förrän onsdagsrösterna hade räknats. I senaste valet var andelen onsdagsröster drygt 3 procent och efter räkningen var det tre mandat som flyttades från S, KD och SD till C, L och MP, dock utan att få avgörande betydelse.
3. Avgå eller sitta kvar?
Den sittande statsministern kan välja att avgå självmant efter valet, om det är uppenbart att det inte längre finns stöd i riksdagen. Regeringschefen entledigas då av talmannen, men får samtidigt i uppdrag att leda en övergångsregering tills en ny regering är på plats.
Sitter statsministern kvar blir det ändå en förtroendeomröstning i riksdagen, som ska hållas senast två veckor efter att den nya riksdagen har samlats.
4. Talmannen tar tag i taktpinnen
Har sittande statsminister avgått är det talmannens uppgift att få fram en ny kandidat som riksdagen kan tolerera. Talmannen bjuder in samtliga partiledare till samtal för att pejla vem som kan tänkas få tillräckligt stöd, en process som brukar kallas för talmansrunda. Efter samtalen kan en partiledare få i uppdrag att undersöka sina möjligheter. När läget klarnat, lägger talmannen fram sitt förslag till ny statsminister till riksdagen.
Efter varje riksdagsval sker också ett talmansval, vilket innebär att det kan vara en talman som inleder regeringsbildningen och en annan som tar den i mål. Så var det 2018, när Urban Ahlin (S) efterträddes av nuvarande Andreas Norlén (M). Talmannen väljs bland riksdagsledamöterna för att leda riksdagens arbete.
5. Ny statsminister – eller nya talmansrundor
När riksdagen röstar om talmannens förslag är principen att den nya statsministern kan tillträda om det inte finns en majoritet som säger nej. Partier som accepterar förslaget kan alltså säga ja (trycka på grön knapp i voteringen). De kan också avstå (och trycka på gul knapp). Så gjorde C, L och V när Stefan Löfven omvaldes som statsminister 2019.
Blir det en majoritet nej-röster (röd knapp) väntar nya talmansrundor. Det var vad som hände 2018, och den gången blev regeringsbildningen rekordlång. Först i januari 2019, efter 134 dagar, kunde en ny Löfven-regering tillträda – efter förra valet tog det 37 dagar mellan valdag och att riksdagen godkände regeringen Kristersson. Även efter detta val väntar tuffa förhandlingar om sakpolitik och ministerposter, oavsett vilken statsministerkandidat som försöker bilda regering.
En ny regering ska presentera sin budget senast den 15 november. Om det inte går så fortsättare årets budget att gälla även 2027.
6. Sverige får en ny regering
När riksdagen godkänner en ny statsminister godkänner den också vilka partier som ska ingå i regeringen. Sedan ska den nya statsministern snarast möjligt hålla sin regeringsförklaring i riksdagen. Där beskrivs i stora drag vilken politik den nya regeringen tänker driva och vilka som blir ministrar. Därefter sker det formella maktskiftet vid en konselj med kungen.