Å sjutton, är det verkligen så länge sen?
Hur många gånger har jag inte tänkt den tanken på senare år? Ta bara almstriden i Kungsträdgården i maj 1971. Jag minns den inte som i går, men väl som i förrgår.
Jag har aldrig varit något mattesnille, men inser att demonstrationerna ägde rum för mer än femtio år sedan. Samma år fick vi bältesplikt i bilarna, ångervecka och 50-kort (dock utan ångervecka).
Om man jämför med dagens penningvärde motsvarar femtiolappen 1971 närmare 460 kronor i dag. Det räcker inte ens till ett halvt månadskort för vuxna med Stockholms kollektivtrafik. På så sätt kan man med fog säga att det var bättre förr.
Nu tillhör inte jag den stora grupp av människor som anser att allt var bättre på 1900-talet.
Ta bara tv-programmen. Utbudet på 1970-talet var betydligt magrare än dagens, men det finns en nog så stor skillnad. Man slapp betala en massa extra för att kunna se stora sportevenemang och långfilmer. Det som stod till buds i ”dumburken” räckte gott och väl. Vi visste ju inget annat.
Varför har jag fastnat på just 1970-talet, det som var ”nästan alldeles nyss”?
Jo, jag har just läst en nyutkommen bok av Arne Norlin som heter ”Vi minns 70-talet – en nostalgitripp”. Just nostalgi är ett av mina favoritämnen.
Vi som var med på 70-talet minns ju att allt inte var guld och gröna skogar även om vi fick fem veckors lagstadgad semester och Sverige fick sina första lottomiljonärer, snarare tvärtom. Det var flygplanskapningar, bankrån, sprängdåd och annat elände. Lägg därtill Watergateskandalen, de nedgrävda gifttunnorna i Teckomatorp, statskuppen i Chile, något som fick feta, befogade rubriker och politiska efterspel.
Men 70-talet var ju så mycket mer. Jag säger bara Abba, Ted Gärdestad, Björn Borg, Ingemar Stenmark och de andra 56:orna.
Ingen svensk idrottsårskull har väl fått ett sådant genomslag som 56:orna i början och mitten av 1970-talet.
Fast det är klart: Ralf Edström och Stellan Bengtsson, båda födda 1952 gick inte av för hackor de heller. För att inte tala om 55:an Ulrika Knape som tog dubbla guld vid OS i München, ett av mina svartvita tv-minnen från 70-talet som har etsat sig fast. Fast det har gått ”några” år.
Läs fler kåserier av EKG, till exempel om de olika typer som fortfarande ringer på den fasta telefonen.
