2025 års Ekonomipris till Nobels minne går till tre forskare som med olika angreppssätt har förklarat ”innovationsdriven ekonomisk tillväxt” de senaste 200 åren.
– Förändring har blivit det nya normala. Men hur kunde utveckling ersätta stagnation? säger John Hassler, ordförande i kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Årets pris styckas i två delar, där den första halvan går till ekonomhistorikern Joel Mokyr.
Hans forskning handlar om vattendelaren mellan tidigare samhällen – från antikens Grekland till medeltidens Kina – och vår egen moderna ekonomi. Även äldre civilisationer hade uppfinningar och vetenskap. Men till skillnad från den moderna världen saknade de ihållande ekonomisk utveckling.
Fattigdomen var mer eller mindre konstant.
– Den tekniska utvecklingen föregick den ekonomiska utvecklingen med flera tusen år, påpekar professorn i ekonomisk historia Kerstin Enflo, ledamot i priskommittén.
Nyckeln, enligt Mokyrs forskning, var ett helt nytt samspel mellan vetenskap och ekonomisk produktion som kom till skott i samband med upplysningen.
– Grunden var en form av kulturell förändring, säger Kerstin Enflo.
Philippe Aghion delar den andra halvan av priset med sin kollega Peter Howitt. Deras forskning har handlat om att utveckla teoretiska ramverk kring ”ihållande tillväxt genom kreativ förstörelse”.
– Utveckling kan vara en väldigt destruktiv kraft på mikronivå, samtidigt som det skapar tillväxt på makronivå, säger Kerstin Enflo.
Deras modeller har ringat in hur dessa krafter balanserar varandra i ekonomin. Vilket har lett till användbara slutsatser, till exempel om hur det offentliga ska finansiera forskning.
Philippe Aghion är verksam i USA och Frankrike.
– Om vi tittar på alla tidigare stora tekniska revolutioner, då har ökad produktivitet alltid kompenserat för de förlorade jobben. Men dagens AI gör det viktigt med fungerande utbildningssystem, trygghetssystem och goda institutioner, säger han på telefon till DN på måndagens presskonferens.
