Varför är elen så dyr?
Kombinationen av långvarig kyla som driver upp efterfrågan, lite vind och låga nivåer i vattenmagasinen efter en torr inledning på året är alla bidragande faktorer. Experter har också pekat på den nya ledningen mellan Finland och Sverige, Aurora line, som gör att framför allt norra Sverige påverkas av priserna i grannlandet.
Kylan blir dessutom en slags dubbelsmocka för många. Dels ökar den uppvärmningsbehovet i det enskilda hushållet, vilket kan höja förbrukningen och därmed kostnaden. Den senaste veckan användes 12 procent mer el i Sverige än motsvarande vecka i fjol, enligt Energiföretagens statistik. Det i sin tur bidrar till att driva upp priset per kilowattimme på elmarknaden.
Ska det bli som krisvintern 2022–2023 igen?
Det genomsnittliga spotpriset (innan skatter och bolagens påslag) i januari var drygt en krona per kilowattimme i alla svenska elområden. Hittills i februari är det något högre men fortfarande under 1,5 kronor, och det är två veckor kvar av februari som kan påverka snittet.
Jämfört med januari 2023 under den så kallade elkrisen är priserna i södra Sverige snarlika. De två nordliga elområdena klarade sig betydligt bättre förra gången så där är skillnaden större vid en jämförelse.
Men backar man bara en månad, till december 2022, så bleknar dagens priser i en jämförelse. Då var snittpriserna i SE3 och SE4 uppe och nosade på tre kronor per kilowattimme, och med enskilda dygnssnitt på runt fem kronor per kilowattimme.
Det är en bit kvar till de nivåerna.
Kommer vi att få elstöd nu?
Räkna inte med det. Någon check med pengar som förra gången har det över huvud taget inte varit tal om, och någon annan hjälp verkar det inte heller bli. Regeringens elpristak, som infördes vid årsskiftet, träder in först om månadssnittpriset på elbörsen övergår 1,5 kronor per kilowattimme. Hittills under februari är det bara två dagar som har haft högre snittpris än det, och bedömare tror inte att det blir fler.
”Vi kommer med stor sannolikhet inte att nå 1,50 för februari som helhet”, sade till exempel Johan Sigvardson från elbolaget Bixia till TT tidigare i veckan.
Regeringen har heller inte några planer på att sänka taket, har energiminister Ebba Busch (KD) sagt till Sveriges radio.
Vad kan man göra för att sänka sin förbrukning?
Det behöver inte till stora investeringar för att påverka sin elförbrukning. Relativt små insatser hemma kan göra skillnad.
Den största boven för många är uppvärmning. Beroende på hur huset värms kan det handla om upp till hälften av den totala energiförbrukningen. Det brukar sägas att om man kan leva med att sänka temperaturen bara 2 grader så kan man spara tio procent på uppvärmningskostnaden.
En annan stor del av kostnaden handlar om uppvärmning av vatten, särskilt för den som har varmvattenberedare. Att dra ner på tiden för duschar, inte diska under rinnande vatten och liknande kan göra skillnad.
Även eluppvärmt golv och handdukstork är sådant som kan göra skillnad. Förvisso kan de stötta den allmänna inomhustemperaturen men de kan vara värda att fundera över ändå.
Den som har effekttariffer på sin nätfaktura kan också göra klokt i att tänka när stora effektslukare som elbil eller bastu används. Det gäller även den som har kvartsprisavtal med sitt elhandelsbolag.
Läs även:
Så kan du tackla nya effektavgifterna
Elpriset sticker i väg 2026 – slår hårt i norr
