Kort efter Gazakrigets utbrott kontaktade den israeliska armén rektorn Israa Abu Mustafa, 29, och krävde att hennes tidigare förskola ”Finaste världen” i Khan Yunis där flyktingar nu tagit skydd skulle evakueras.
När en israelisk raket träffade förskolan lades fyra års arbete av Israa Abu Mustafa i ruiner. Hon och hennes familj tvingades fly gång på gång tills de i januari blev flyktingar i en stor park utanför staden. Där hade hon möjlighet att återuppta undervisningen och förskoleverksamheten.
– Min dröm har inte krossats, jag vill fortsätta undervisa barn. Även utomhus, i tält.
Under kriget har många barn tagit på sig en vuxenroll i sina hushåll. Flera har ansvar för att hämta vatten, skaffa bröd och samla ved. Många arbetar som gatuförsäljare.
Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda Barnen, varnar i ett samtal med DN för den stora risken att eleverna över huvud taget inte återvänder till skolan när barnen börjar jobba för att hjälpa familjen med försörjningen eller när flickor blir bortgifta.
– Skolan är jätteviktig. Från våra erfarenheter från exempelvis Ukraina ser vi att förutom inlärning så är det viktigt att barnen har sin rutin som ger dem trygghet och möjlighet att börja bearbeta sina trauman, säger hon och fortsätter:
– Tar vi bort skolgång för barn så tappar de ofta hoppet inför framtiden. De slutar tänka på att de kan få det yrke som de drömmer om.
Alla 740 skolor i Gaza har varit stängda under krigets hittills cirka elva månader. Nästan 90 procent av dem är förstörda, konstaterar Chatterjee-Martinsen.
En månad före krigsutbrottet, hade Gazas skolor 625 000 elever. Fler än 10 000 elever och 400 lärare har dödats, enligt det palestinska utbildningsministeriet. Nästan alla har flyttat med sina familjer fler än en gång.
Rädda Barnen bedriver ingen utbildningsverksamhet i Gaza eftersom det saknas en säker plats för barn att samlas på. Organisationen har däremot ett 90-tal medarbetare där som i dagsläget försöker stötta verksamheter som riktar sig mot barn, som att ordna lekplatser.
Det finns ett starkt önskemål från såväl föräldrar som eleverna att undervisningen återupptas, säger rektor Israa Abu Mustafa. Så hon startade en skola i två tält i parken dit hon flydde i januari, och skaffade pennor och block åt barnen, något de flesta familjer inte har råd med. Verksamheten finansierades av en turkisk organisation, säger hon.
– Barnen var väldigt exalterade över att sitta och lyssna på lärarna igen. En del hade inte hållit i en penna på flera månader och barnen har glömt mycket av vad de tidigare lärt sig.
Efter fyra månader kom en ny israelisk evakueringsorder – och undervisningen avbröts på nytt. Men Israa Abu Mustafa bestämde sig för att börja om. Denna gång sker undervisningen på rasmassorna av hennes familjs femvåningshus som raserats i en israelisk räd.
Hon och några volontärer satte upp ett skoltält ovanpå rasmassorna.
I videosamtalet med DN syns förödelsen kring tältet.
Ett tiotal grundskolebarn sitter tätt på golvet under en vit presenning av plast. De skanderar på arabiska efter lärarna: ”Trots smärtan och blockaden, kommer vi att fortsätta på vår väg. I ena handen bär jag en flagga, och i den andra en penna”.
Eleverna i grundskoleåldern undervisas i tältskolan i tre av veckans sju dagar. Sedan får de lämna plats åt barn i förskoleåldern som är där lika många dagar.
Maryam Abu Mustafa gick i årskurs sju när kriget bröt ut. Hennes skola Khalidiya i Khan Yunis förstördes delvis. Nu bor flyktingar i den skadade byggnaden.
– Idag har jag haft lektioner i matematik, engelska och arabiska. Jag hoppas att kriget tar slut och att de bygger om min skola, och att vi får komma tillbaka till den.
Rahaf Arab, 11, är inte helt bekväm med att sitta på golvet under lektionerna.
– Jag hoppas att världen inte glömmer oss, utan att vi får hjälp att slutföra vår skolgång.
Tala Suwaidan, i årskurs fem, kunder först nyligen återvända familjens delvis förstörda hem efter att i omgångar ha bott i tält.
– På åtta månader har jag inte lärt mig någonting. Nu är jag glad att undervisningen kommit igång igen.
På Västbanken inleds skolåret på måndag, men i Gaza finns inga tecken på att skolgången kan komma igång i någon större omfattning den närmaste tiden.
Fakta.Skolbarnen i Gaza
• Över 14 500 av Gazas 1,1 miljoner barn har dödats sedan den 7 oktober – tusentals fler är försvunna, befarade döda. Över 40 000 personer har totalt dödats under kriget.
• I Gaza finns cirka 740 skolor – 448 offentliga, 228 tillhör FN:s Unrwa och 67 privata. Alla har under kriget stängts för de totalt 625 000 elever som finns på Gazaremsan. Fler än 10 000 elever och 400 lärare har dödats under kriget.
• 87,7 procent av alla skolbyggnader i Gaza har skadats eller förstörts. 212 skolbyggnader har fått stora skador och ytterligare 282 har fått måttliga skador.
• Av de 16 universitetsområdena i Gaza har fyra förstörts och tio skadats.
Källa: Det palestinska utbildningsministeriet & Rädda Barnen.
