Skogsavverkningen hotar över 1 400 rödlistade arter i Sverige. För att skydda djur och växter i skog och natur finns ett globalt avtal för biologisk mångfald, det så kallade Kunming-Montreal-ramverket. ”Jag är glad att det globala ramverket nu är på plats”, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari när det antogs 2022.
Enligt avtalet ska 30 procent av jordens yta skyddas till 2030 – EU har därför ett likalydande mål.
Det är lång väg dit. I dagsläget skyddas ungefär 15 procent av Sveriges landområden. Vi behöver med andra ord bevara mycket natur på kort tid.
Regeringen har redan misslyckats grovt med klimatet – står den biologiska mångfalden näst på tur?
Men det är inget som märks i det utkast till regeringens skogspolitiska utredning som DN kommit över. Ett förslag är att det ska bli lättare att upphäva naturreservat, andra är försämrat skydd för skogslevande fåglar och att regeringen ska ta över ”politiskt känslig” rapportering av skogsdata från Naturvårdsverket.
Även om alla förslag kanske inte är dåliga är det sammantaget väldigt svårt att se hur de ska göra att Sverige uppfyller sina åtaganden för biologisk mångfald.
Men troligen är det inte heller syftet. Utredaren säger till DN att förslagen ska bidra till klimatomställning, jobb och tillväxt.
Klimatvinsten kan dock ifrågasättas. Enligt utkastet föreslås att Sverige ska sluta beräkna skogens klimatnytta enligt dagens metoder, som bygger på FN:s och EU:s riktlinjer. I stället vill man använda en modell framtagen av skogsindustrin. Det låter inte särskilt objektivt. Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, säger till DN att man ”riskerar att överdriva produkters klimatnytta”.
Regeringen har redan misslyckats grovt med klimatet – står den biologiska mångfalden näst på tur?
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Klimatfientlig politik styr godstransporter ut på vägarna
DN:s ledarredaktion: Stor utsläppsökning – regeringens klimatfiasko fortsätter
