Det tog tio år för en forskargrupp vid Imperial College London att förstå hur en typ av antibiotikaresistenta bakterier skapas. Innan deras resultat publicerades bad de en tjänst vid namn ”AI co-scientist” om hjälp – och på bara två dygn hade verktyget löst uppgiften. Dessutom fick forskarna förslag på en ny hypotes som de aldrig tänkt på – och som de nu arbetar med, berättar BBC.
I en annan artikel berättar BBC om hur forskare med hjälp av AI lyckats börja läsa en förkolnad tvåtusenårig pappersrulle från Romarriket.
Och det är långt ifrån de enda glada AI-nyheterna i år. New York Times har till exempel berättat om den man som redan fått beskedet att han skulle dö till följd av en ovanlig blodsjukdom – men som nu har räddats efter att artificiell intelligens lyckats hitta en livsräddande medicin.
Alla de här artiklarna har jag för övrigt fått upp ögonen för tack vare AI-boten WALL-Y som skriver på sidan Warp News.
Vem vet vilka fantastiska genombrott som väntar framöver?
Någon kanske avfärdar nyheterna ovan som marginella solskenshistorier. Men både Nobelpriset i fysik och kemi förra året handlade ju på olika sätt om AI. Priset i fysik gick till forskare för utvecklandet av artificiella neurala nätverk, inspirerade av hjärnans neuroner. Priset i kemi tilldelades forskare för en AI-modell som gör att vi kan förutspå proteiners strukturer. Detta visar hur stor betydelse artificiell intelligens redan har. Vem vet vilka fantastiska genombrott som väntar framöver?
Men om man läser krönikor i svenska medier om AI, så är det nästan uteslutande med ett mycket negativt tonfall.
Naturligtvis går artificiell intelligens, som alla tekniker, att tillämpa på ett dåligt sätt. Och det kommer självklart att krävas en lång rad regleringar den närmaste tiden. Därtill går det ju åt energi för att använda AI, vilket kan leda till ökade utsläpp. Men även den kritiken blir lätt ensidig. Artificiell intelligens kan lika gärna leda till utsläppsminskningar som är mycket större än utsläppen från datacenter, påpekar Internationella energirådet (IEA).
Exempelvis kan användning av AI i transportsektorn leda till att man sparar energi motsvarande användningen av hundratals miljoner bilar, enligt IEA. Det kan handla om åtgärder som att optimera rutter, batteriladdning och miljövänlig körning.
Artificiell intelligens kan även leda till elbesparingar i byggnadssektorn som motsvarar hela Australiens och Nya Zeelands elanvändning. Det kan exempelvis ske genom att AI utifrån faktorer som väder, inomhustemperatur elpriser gör en byggnads energianvändning så effektiv som möjligt.
Det handlar inte om att se artificiell intelligens som enbart bra eller dåligt. Men mer av debatten borde handla om hur vi kan få AI att göra ännu mer nytta ännu snabbare – inte minst här i Sverige.
Läs mer:
Ledare: Våga vara ärliga – utan högre bensinpris klarar vi inte klimatmålen
Susanne Nyström: Svenska bilar spottar ur sig växthusgaser – det är ingen slump
