Regeringen vill att fler ska avtjäna sitt straff med elektronisk fotboja (DN 30/8). Det är helt rätt tänkt: Fotbojan är en vinst – både för individerna som döms och för hela samhället.
Flera studier visar att fotboja i stället för fängelse leder till ”tydligt positiva effekter vad gäller till exempel återfall i brott, arbetsmarknadsanknytning och konsekvenser för de dömdas barn”, enligt forskare vid Kriminologiska institutionen Stockholms universitet (SvD 28/12 -23).
Även för brottslingar som behöver sitta i fängelse kommer det vara positivt att andra döms till fotboja.
Men självklart ska inte alla dömas till fotboja för den sakens skull. Regeringens förslag innebär att fotboja kan bli aktuellt för den som döms till fängelse i upp till ett och ett halvt år, jämfört med den nuvarande gränsen på sex månader. Därtill kommer personer som döms för brott som ofta begås i bostaden – som våld i nära relationer eller barnpornografi – inte bli aktuella för fotboja (DN 30/8). Det är en rimlig avvägning.
Även för brottslingar som behöver sitta i fängelse kommer det att vara positivt att andra döms till fotboja. Det är nämligen överfullt på anstalterna och de behöver byggas ut snabbt: enligt regeringens bedömning med motsvarande sju Kumlaanstalter (DN 30/8). Kriminalvården varnar för att den snabba expansionen kan leda till ”bristande förutsättningar att förebygga återfall i brott”.
Om straff med fotboja kan minska trängseln så ökar chansen att fängelserna kan erbjuda rehabilitering och inte bara förvaring.
Tidöpartierna har gjort tuffa tag mot kriminaliteten till sin huvudfråga. Mot den bakgrunden sticker förslaget om att fler ska dömas till fotboja ut som pragmatiskt snarare än ideologiskt. Det borde regeringen vara i fler frågor som rör brott och straff.
Läs mer:
DN:s Ledarredaktion: Vad är planen efter att ha spärrat in dem och gett dem en kass utbildning?
DN:s Ledarredaktion: I SD:s Sverige kan invandrare fortfarande inte bli svenskar
