Husägare kan tvingas betala för klimatanpassande åtgärder – det är en av slutsatserna i den statliga utredning som presenterades tidigare i veckan.
Ett exempel från utredningen är en skola som ligger vid ett vattendrag som svämmar över regelbundet. Om den barriär som en kommun bygger även säkrar bostadshus i närheten så ska kommunen – enligt utredningen – kunna tvinga fastighetsägarna att vara med och finansiera skyddet.
En motivering till att husägarna ska tvingas betala är att de gynnas mycket mer av skyddet än andra kommuninvånare. Men som utredaren själv konstaterar resonerar vi sällan så i andra fall. Om en kommun bygger en lekpark eller cykelväg i ett område gynnas de som bor i området mer än övriga kommuninvånare, men skattebetalarna tar i regel hela kostnaden.
Så varför ska man här plötsligt göra ett undantag från den principen? Det klarar inte utredaren att förklara.
Det är bra om det finns starka ekonomiska incitament att inte bosätta sig i områden med höga klimatrisker. Det skulle kunna vara ett argument för förslaget om att tvinga husägare att betala. Men det kommer med stor sannolikhet att lösas – av bostads- och försäkringsmarknaden.
Kostnaderna för försäkringar kommer att öka, vilket i sin tur kommer att påverka priserna. Och det kommer att handla om kraftiga förändringar, enligt Mäklarsamfundet. Försäkringsbranschen har larmat om att havsnära stadsdelar till och med kan bli oförsäkrade.
Det är bra om klimatrisker börjar värderas mer realistiskt på marknaden. Så ser verkligheten ut, numera. Effekterna av klimatkrisen är ett faktum.
Vi behöver mer klimatanpassning i Sverige, men vi bör inte privatisera kostnaderna för det offentligas åtgärder. Låt oss inte dränka villaägarna i nya pålagor.
Läs mer:
Ledare: Våga vara ärliga – utan högre bensinpris klarar vi inte klimatmålen
Susanne Nyström: Den stora nyheten är inte att regeringen struntar i klimatmålen
