Investeringarna i ny kärnkraft blir en av de mest omfattande på många år. En statlig utredning kom i somras fram till att det kostar 400 miljarder kronor att bygga fyra eller fem storskaliga reaktorer.
Hur den nya kärnkraften ska finansieras har diskuterats när riksdagspartierna sett över budgetreglerna – det finanspolitiska ramverket. I riksdagskommittén är sex av åtta partier eniga om att staten fortsatt ska ha en låg statsskuld, alltså inte ta stora lån för att investera i till exempel infrastruktur. MP och V är emot den hållningen.
Riksdagen har valt att kringgå budgetreglerna i enstaka fall. Så har till exempel gjorts med Sveriges stöd till Ukraina. Det ligger utanför ramverket.
Men investeringarna i kärnkraftverk ska inte hanteras så, utan ligga inom budgetreglerna, anser Elisabeth Svantesson.
Hon hänvisar till att regeringen håller på att ta fram ett förslag som innebär att staten garanterar lån till andra, så att utbyggnaden kan ta fart.
– Då får vi tillfälligt låna. Hur den modellen ska se ut får vi komma tillbaka till. Det handlar om kortsiktiga lån, som ska betalas tillbaka, säger hon.
Men i utredningen om att finansiera ny kärnkraft finns beräkningar om att utbyggnaden kommer att kosta staten stora belopp. Vissa år så mycket som 100 miljarder kronor.
Om då en majoritet i riksdagen är överens om att hålla fortsatt låg statsskuld måste pengarna tas någon annanstans. Elisabeth Svantesson framhåller att om Sveriges tillväxt ökar, så ökar också utrymmet för mer investeringar, liksom att det handlar om att göra prioriteringar i statsbudgeten.
Kan du utesluta att det blir höjda skatter och nedskärningar i offentlig sektor för att få råd med kärnkraften?
– Om man känner Moderaterna rätt så har vi i många budgetar fått igenom skattesänkningar. Det kommer leda till tillväxt och det kommer leda till mer pengar till välfärden, försvaret och polisen, säger hon.
Fakta.Så kan staten subventionera ny kärnkraft
I augusti presenterade en utredning sina förslag till finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft.
Några punkter ur utredningen:
Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4 000–6 000 megawatt.
Att bygga dessa beräknas kosta 400 miljarder kronor i dagens prisläge. Staten ska stå för 300 miljarder i lånekapital och ägarna gå in med 100 miljarder i ägarkapital.
Ytterligare en säkerhet för kärnkraftsägarna är ett prissäkringsavtal. I 40 år ska kärnkraftsbolagen garanteras minst 80 öre/kWh i betalning av staten.
En tredje komponent är en risk- och vinstdelningsmekanism. Den ska aktiveras vid behov, baserat på utfallet av en marknadsvärdering av projektbolaget två år efter driftstarten.
(DN-TT)
Läs mer.
Skarp kritik mot budgetuppgörelse
Förslaget: Ny kärnkraft kan kosta staten 300 miljarder
