De nya effekttarifferna som ska införas för alla elkunder senast till årsskiftet är utformade med tanke på hushåll med elbil. Genom att flytta laddningen till nätterna och dra ut på laddtiden ska man undvika ”trängsel” i elnätet på dagar och kvällarna, när de flesta behöver använda elen. Kablarna ska användas mer effektivt.
Men som fallet med Orust kretsloppsakademi, OKA, visar slår tarifferna blint. Ellevio har tredubblat avgiften för abonnemangen till snabbladdarna, från 22 000 per år, till 66 000. Bolaget hävdar att detta är tillåtet, eftersom det inte rör sig om en fast avgift utan en rörlig – och uppmanar OKA att använda snabbladdarna på natten (!) för att sänka avgiften. Något som går emot hela idén med verksamheten.
För OKA är det alltså omöjligt att påverka avgiften, vilket innebär att den i praktiken är fast. Föreningen hävdar att höjningen på närmare 200 procent bryter mot avtalslagen, särskilt som Ellevio har monopol på elnätet, och man inte kan byta leverantör.
Energiekonomen Claes Hemberg håller med om att höjningen är orimlig.
– Det är ju verkligen en chockhöjning. I alla händelser skulle man behöva höja lite åt gången i flera omgångar så att kunderna hinner anpassa sin verksamhet, säger han.
Enligt Hemberg tillämpar elnätsbolagen effekttarifferna på hela kundkollektivet, och har inte koll på hur det påverkar enskilda kunders verksamhet eller behov, eftersom det är ett nytt system som utprovas.
– Det är viktigt att drabbade kunder larmar, så att man kan lära sig av det.
Hemberg menar att det riskerar att bli dyrköpt erfarenhet för elnätsbolagen.
– Under tiden kommer man att bränna sitt anseende och sina kunders ekonomi. Nu är det 1,5 miljoner kunder som har det, om elva månader ska det vara infört i hela Sverige, säger han.
En avgörande fråga är hur man ska bedöma trängseln i nätet. Enligt OKA straffas kunder som har liten elförbrukning totalt sett, men kräver hög effekt, samtidigt som storförbrukare av el, som kanske belastar nätet kontinuerligt med lägre effekt gynnas – trots att de totalt sett bidrar till mer trängsel.
OKA hävdar att detta strider mot ellagens intentioner om att använda nätet effektivt, när man inte tar hänsyn till enskilda kunders förbrukningsmönster eller hur stor effektavgiften blir i förhållande till förbrukningen. Man pekar också på att Ellevio till skillnad från andra elnätsbolag inte sänker avgiften på somrar eller helger, när det inte är trängsel i näten.
Ellevio skriver till DN att det vore diskriminerande att inte behandla alla kunder lika.
”Det innebär att vi inte kan utgå ifrån vilken verksamhet kunden bedriver eller på annat sätt lägga någon värdering i vilket värde den tillför i samhället eller motsvarande. Vi ska ta ut en avgift som är lika för alla kunder som har liknande typ av anslutning till elnätet.”
Enligt Ellevio finns det ”gott om laddplatser i deras elnät utanför stadskärnorna, där det är bättre förutsättningar och beläggning”. Men ska de klara sig i glesbygden kanske det behövs politiska beslut, menar man.
”I slutändan blir det en politisk fråga om den här typen av verksamhet ska få stöd från samhället för att kunna finnas även om det är låg beläggning.”
Ellevio hyllade intressant nog själv OKA:s miljöambitioner och satsningen på laddstationer i ett reportage i sin egen tidning 2021.
Energimarknadsinspektionen, Ei, avslog i mitten av december OKA:s överklagande av Ellevios avgifter, dels för att man gjort bedömningen att den följer myndighetens föreskrifter, dels för att företagen har ”relativt stor frihet” att utforma avgifterna själva.
Enligt Ei är det toppeffekten som driver utbyggnadskostnaderna för elnätsbolagen, och den som drar hög effekt ska också betala för den.
