”Är det okej att vara lite ’Frida fort och fel’ ibland?”
Den frågan ställde sig längdstjärnan Frida Karlsson på Instagram i september, och undrade om idrottare alltid måste ”sträva efter det perfekta” eller ”följa forskningen slaviskt”.
”Jag saknar det där lite vilda (…). Idrotten ska vara lekfull och fri – som en dans utan koreografi”, skrev VM-guldmedaljören.
Jämngamla kompisen från skidgymnasiet, skidskyttevärldsmästaren Elvira Öberg, håller inte riktigt med.
– Det måste vara kul att gå till jobbet. Det är såklart viktigast, säger Öberg visserligen.
Men, tillägger hon också:
– Men, jag är ändå lite perfektionist och jag gillar att vara uppdaterad. Jag gillar att Johannes (huvudtränaren Lukas) har koll på det senaste inom träningen och allting sånt.
I en tid när det mesta går att mäta har elitidrotten och träning förändrats.
26 procent av 418 elever på Sveriges idrottsgymnasier uppger i en enkät att de känner sig stressade eller kontrollerade av idrottsteknologiska hjälpmedel.
Hon är inte emot forskning eller tekniska hjälpmedel i sig, säger Frida Karlsson i en intervju med DN, men idrottare börjar allt mer ”behandlas som maskiner”.
Elvira Öberg berättar att hon i dag visserligen tittar mindre på till exempel statistik än när hon slog igenom, men samtidigt gillar hon att ”kolla siffrorna”.
– Ibland kan det vara jätteskönt att se ”hur fort jag åkte på den här intervallen?” eller ”hur bra jag sköt i dag jämfört med det här passet förra året eller förra veckan?”. För då får man ändå se svart på vitt att man utvecklas.
– Men sen finns så klart också en risk att man tänker ”jaha, om jag inte skjuter bättre i dag, är jag lika bra?”. Och det är väl någonting som jag kämpar med.
Skidskytten Ella Halvarsson är även hon född 1999 och tog ett JVM-guld i stafett ihop med Elvira Öberg 2018. Förra säsongen slog hon igenom på seniornivå, med ett VM-silver som höjdpunkt.
Det viktigaste är fortfarande att ha roligt, säger även Ella Halvarsson när DN träffar henne inför säsongsstarten.
Hon både håller med ”Frida fort och fel”-Karlsson och inte:
– För mig är det lite både och, säger Halvarsson.
– Ibland kan jag känna att ”nu vill jag göra vad jag vill”. Men samtidigt kan jag ju tycka att det är ganska skönt också, att liksom ha planen, att jag följer den, får den disciplinen och får hjälp att hålla den.
– Då behöver jag inte fundera på om jag gör det bra. Och forskning är ändå forskning, någon form av bevis på att saker fungerar. Men jag tror att man måste hitta vad det betyder för en själv.
Läs mer:
Är svenska skidåkare rädda? Därför prioriteras inte världscupen
Frida Karlsson: ”Idrottare behandlas som maskiner”
