”Billigare än ett paket cigaretter och mer tillgängliga än kiosklitteraturen.”
Så marknadsfördes En bok för alla på 1970-talet. Förlaget grundades 1976, för att med statligt stöd ge ut och sälja kvalitetslitteratur till en överkomlig summa. Några av de första titlarna som gavs ut var Tove Ditlevsens ”Två som älskar varandra”, Ivar Lo-Johanssons ”Gårdfarihandlaren” och ”En dag i oktober” av Karl Rune Nordkvist. Prislappen? Fem kronor per bok.
– På den tiden fanns en diskurs i samhället om att skräplitteratur ”fördummade” befolkningen och En bok för alla var ett sätt att erbjuda något annat, berättar Elin Lucassi.
Hon är förlagschef och vd för den 50-årsjubilerande verksamheten, som nuförtiden är inhyst i Piratförlagets lokaler på Östermalm i Stockholm. Spritt över ett konferensbord ligger högar med färgglada barnböcker och en tidslinje över En bok för allas historia.
På 50 år har mycket hänt. Efter att ha varit en del av stiftelsen Litteraturfrämjandet blev En bok för alla år 1992 ett icke vinstdrivande aktiebolag med bland annat Ordfront och föreningen En bok för allas vänner som delägare.
2007 försvann statsstödet och verksamheten krympte ordentligt.
– Det var några tråkiga sista år där många fick sparken och man stod inför valet att lägga ner eller fortsätta. Men så beslutade man sig för att ändå köra på och för att göra det med barnböcker, eftersom det bar sig bäst.
Så har det fortsatt. I dag ägs förlaget av Alfabeta, Lilla Piratförlaget och vänföreningen, men är fortsatt icke vinstdrivande. Förlaget ska bära sig självt medan all eventuell vinst ska gå till det läsfrämjande uppdrag som står inskrivet i stadgarna.
– Det är därför jag är både förlagschef och vd – vår ekonomi är helt separerad från till exempel Lilla Piratförlagets, förklarar Elin Lucassi.
Hon konstaterar att förlaget stått förvånansvärt stadigt sedan bidraget drogs in.
– Det är helt otroligt, men vi har en av de mest stabila utgivningarna i landet.
Med tanke på nuvarande målgrupp funkar det inte riktigt att marknadsföra böckerna med ciggjämförelser – men priserna hålls fortfarande nere.
– Jag skulle säga att flera av våra böcker fortfarande är billigare än ett paket cigg, säger Elin Lucassi och skrattar.
I dag är det bara två personer som jobbar på förlaget: Elin Lucassi och förläggaren Malin Spånberger Nyman. Det lilla kontoret ligger innanför en korridor full av En bok för alla-böcker. På väggen ovanför Elin Lucassis stol hänger en originalteckning av konstnären EWK – samma teckning som förlagets vänförening varje år ut delar ut som en del av Läsfrämjarpriset.
Utgivningen ligger på 25 barn- och ungdomsböcker per år. Det handlar främst om återutgivningar av böcker som tidigare getts ut på andra förlag. På så vis sparar man in på bland annat redaktörsarbete och formgivning. Man betalar visserligen för rättigheter, men får ofta ett bra pris eftersom såväl andra förlag som författare gärna förknippas med En bok för alla, menar Elin Lucassi.
– Det anses fortfarande fint att få sin bok utgiven hos oss. Vi ger böckerna en chans att leva vidare och möta fler barn.
Hur bestämmer ni vilka böcker ni ska återutge?
– Det är det roligaste med det här jobbet! Dels håller jag och min kollega koll på vad som händer, hur det ser ut på biblioteken och korta listan till Almapriset, sådana saker. Dels har vi en referensgrupp bestående av främst bibliotekarier som hjälper till med omvärldsbevakning.
Förlaget ger också ut klassiska sagor med nya illustrationer, och tre till fem böcker per år är originalutgivningar. En ny satsning är inriktad på lättläst litteratur.
– Jag har jobbat i skolbibliotek tidigare, och hörnan med lättläst litteratur var aldrig särskilt kul. Det var rätt tråkiga, fula, ofta ganska barnsliga böcker. Nu, i den här läskrisen som alla pratar om, märker vi att allt fler vill läsa lättläst, även högre upp i åldrarna. Men de vill ju inte läsa en himla bilderbok, utan om något som berör dem. Därför kände vi att vi borde ge ut lättläst som en del av vårt läsfrämjande uppdrag.
Ett exempel är Pär Sahlins bok ”Och hela livet framför oss”, vars omslag pryds av den klassiska trekanten som sitter bak på epa-traktorer. På förlagets hemsida beskrivs den som ”en lättläst och humoristisk ungdomsbok om kulturkrocken mellan epa-raggare och pretentiösa esteter”.
Kommer ni någonsin börja ge ut vuxenböcker igen?
– Nej, det tror jag inte.
Undantag finns visserligen. Som en del av det läsfrämjande uppdraget ger En bok för alla ut böcker som riktar sig till lärare. Men framför allt handlar läsfrämjandet om att stötta projekt genom samarbeten.
– Jag är en sådan som verkligen förordar att man ska stötta folk som gör saker snarare än att alltid starta nya grejer och ställa sig själv på en piedestal. Mer så här: okej, ni gör något bra, vad kan vi bidra med?
Utifrån er erfarenhet, vad mer kan göras för att vända läskrisen?
– Det spelar ingen roll hur mycket bra böcker vi på förlagen ger ut om det inte finns någon som förmedlar dem. Skolbiblioteksbemanningen är fortfarande problematisk. Tidningarna borde utöka sin barnboksbevakning. Och så måste vi vuxna föregå med bättre exempel. Barnen läser inte om vi inte läser. Det pratas mycket om barn och skärmar, men de vuxnas skärmanvändning, då?
En bok för alla samarbetar bland annat med Läsfrämjarinstitutet. I listan över de många tidigare samarbetsprojekten finns ”Läs för mej pappa!”, ett samarbete med Letterbox club och två diktantologier för barn som tagits fram ihop med Svenska Akademien. Nyligen avslutades ett samarbete med förlaget Natur och Kultur kring att välja ut böcker till skolor och nu inleds ett med Skolverket som går ut på att göra lärarhandledningar till myndighetens läslistor för lågstadiet.
Från och med den 2 november har förlaget också ytterligare en fysisk plats: bokhandeln Bokslukaren på Mariatorget i Stockholm, som man köpt tillsammans med Lilla Piratförlaget, Alfabeta och Astrid Lindgrens barnbarn Annika Lindgren.
– Vi ville bevara den. Hellre en barnbokhandel än ännu ett mäklarkontor eller Bröd & Salt! Det är också en läsfrämjande insats, att skapa en arena och ett sammanhang för barnkultur.
50 år efter starten fortsätter En bok för alla alltså att blicka framåt. Men kärnan är densamma som alltid, säger Elin Lucassi: litteratur av hög kvalitet till ett lågt pris.
– Jag är väldigt stolt och glad över att vi kan fortsätta finnas.
Fakta.En bok för alla
Grundas 1976, efter att regeringen två år tidigare fattat beslut om att ge stöd till utgivning av prisvärd kvalitetslitteratur.
Är fram till 1992 en del av stiftelsen Litteraturfrämjandet. När stiftelsen läggs ner blir förlaget ett icke vinstdrivande aktiebolag med föreningen En bok för allas vänner, ABF, Ordfront och Studieförbundet Vuxenskolan som delägare.
När statsstödet dras in, 2007, slutar förlaget med vuxenutgivning.
Ägs sedan 2022 av Alfabeta, Lilla Piratförlaget och En bok för allas vänner.
Kända titlar som har getts ut/ges ut av förlaget:
”Barnens första bok” (från och med 1989)
”Kärlek och uppror” (2001)
”Jag ska börja skolan” (2017)
”En bro av poesi” (2021, i samarbete med Svenska Akademien)
”Tid för poesi” (2024, i samarbete med Svenska Akademien)
Läs också:
Anne Carson: ”Jag skulle vilja vara rolig – jag tror att det hjälper folk”