Close Menu
Sol ReporterSol Reporter
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Trendigt
37-åriga Renee Nicole Good sköts till döds av ICE

37-åriga Renee Nicole Good sköts till döds av ICE

januari 8, 2026
Syskonen Mobärg vill bli Sveriges första trippel i vinter-OS

Syskonen Mobärg vill bli Sveriges första trippel i vinter-OS

januari 8, 2026
Flera snövarningar utfärdade – då vänder det

Flera snövarningar utfärdade – då vänder det

januari 8, 2026
Lisa Magnusson: 2026 blir filter, fillers och allmän felfrihet äntligen ute

Lisa Magnusson: 2026 blir filter, fillers och allmän felfrihet äntligen ute

januari 8, 2026
Så mycket ökar vikten när man slutar med fetmaläkemedel

Så mycket ökar vikten när man slutar med fetmaläkemedel

januari 8, 2026
Facebook X (Twitter) Instagram
Login
Facebook X (Twitter) Instagram
Sol ReporterSol Reporter
Webberättelser
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Nyhetsbrev
Sol ReporterSol Reporter
Hemsida » En tredjedel av djuren drevs bort vid försök med gruvbrytning i djuphavet
Klimatet

En tredjedel av djuren drevs bort vid försök med gruvbrytning i djuphavet

NyhetsrumBy Nyhetsrumdecember 5, 2025
Facebook Twitter WhatsApp Telegram Email Tumblr Reddit LinkedIn
En tredjedel av djuren drevs bort vid försök med gruvbrytning i djuphavet

Artikeln i korthet

● Djuphavsgruvdrift minskar enligt en ny studie antalet organismer med 37 procent och artrikedomen med 32 procent där maskinerna gått fram.

● Effekterna är betydligt mindre vid sidan av spåren, men långsiktig effekt av uppvirvlat sediment måste studeras mer.

● Forskare varnar: Vi vet fortfarande väldigt lite om livet på havsbotten.

– Jorden är ju ingen ängsmark, utan den största ytan är lera som täcks av fyratusen meter havsvatten. Det är livsmiljöer som vi har väldigt dålig koll på. Men nu börjar vi förstå lite mer, säger Thomas Dahlgren, marinbiolog och forskare vid Göteborgs universitet samt det norska forskningsinstitutet Norce i Bergen.

Tillsammans med en grupp andra djuphavsforskare och marinbiologer från Storbritannien, Irland och Sverige har han under flera års tid tillbringat sammanlagt ungefär 400 dagar till havs i ett område som kallas för Clarion-Clippertonzonen i Stilla havet.

Målet har varit att utforska de okända ekosystem som finns där nere på botten – och svara på hur de kan påverkas om man skulle skicka ned maskiner för att exploatera de stora mineralfyndigheter som också finns där. Det är ett av kraven innan FN:s havsbottenmyndighet ISA eventuellt kan ge tillstånd för utvinning av mineraler i internationella vatten.

Bild 1 av 2

Bild 2 av 2

Forskarna har undersökt ett område som är åtta kvadratkilometer stort, där det kanadensiska prospekteringsbolaget The Metals Company som en del av försöket har testat sin utrustning och plockat upp totalt 3 000 ton noduler (se faktaruta).

Området studerades i flera omgångar före utvinningen för att få en baslinje att jämföra med. Sedan undersökte forskarna området på nytt två månader efter exploateringen. De har även gjort motsvarande undersökningar på ett antal kontrollplatser längre bort, som i övrigt varit helt orörda. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature Ecology & Evolution.

– Vi ser en tydlig effekt i själva spåret efter maskinen. Där sjunker antalet organismer överlag med 37 procent, vilket är en rejäl minskning, säger Thomas Dahlgren.

– Vi ser även att artrikedomen minskar kraftigt, med 32 procent. Det beror framför allt på att sådana arter som är beroende av nodulerna, som de här mineralklumparna kallas, helt enkelt försvinner när nodulerna tas bort. Och de kommer ju inte tillbaka.

Men bredvid maskinspåren syntes inte samma förändring, tillägger han. Inte heller när forskarna undersökte områden som låg på 400 meters avstånd från spåren, där organismer skulle kunna påverkas av det sediment som virvlas upp i stor skala vid utvinningen.

Grafik: DN.

– Det är något som har diskuterats mycket, att den här plymen av sediment skulle kunna skada bottenmiljön på stora avstånd, upp till flera kilometer bort. Men i våra prover 400 meter bort kunde vi inte se någon signifikant förändring, säger Thomas Dahlgren.

Forskarna skriver samtidigt i artikeln att vissa arter, exempelvis sjöborrar, ökade i antal där sedimentet föll ned – och att andra minskade. Så sedimentplymen tycks ändå påverka balansen i ekosystemet. Det är också möjligt att effekten tilltar med tiden, kommenterar de.

– Ja, det är en begränsning i vår studie och något som måste undersökas vidare. Det är vikigt att FN:s havsbottenmyndighet ISA läser noga vad vi säger och vad vi inte säger i den här studien, säger Thomas Dahlgren.

Simon Holmström, expert på djuphavsgruvbrytning vid organisationen Seas At Risk – ett nätverk av miljöorganisationer i Europa som arbetar med havsfrågor – tycker att den nya studien är gedigen och tydligt visar på de risker som exploatering av mineralerna skulle kunna innebära.

– Sedan tycker jag att man också måste tänka på behovet. Teknikutvecklingen går så snabbt att det är mycket osäkert om de här mineralerna ens kommer att behövas för den gröna omställningen om tio år. Men det man kan vara säker på är risken att skada ett unikt ekosystem i havet, som redan i dag är hårt pressat av allt annat vi utsätter det för, säger Simon Holmström.

Thomas Dahlgren påpekar att Clarion-Clippertonzonen endast omfattar någon procent av jordens så kallade abyssala slätter – och att FN:s havsbottenmyndighet ISA har bestämt att 30 procent av området ska skyddas från exploatering, i ett nätverk av områden som planerats för att skydda alla arter.

– Samtidigt vet vi att den lokala variationen kan vara stor där nere, med många unika arter som kanske bara finns i små bestånd. De flesta känner vi fortfarande inte ens till. Så det är inget lätt beslut. Det är en politisk bedömning som ligger helt utanför mitt vetenskapliga forskningsområde.

Fakta.Noduler – attraktiva för både djuphavsdjur och människor

● Så kallade polymetalliska noduler är potatisstora mineralklumpar som vilar på djuphavsbotten, främst i Clarion-Clippertonzonen (CCZ) i Stilla havet på cirka 4 000 meters djup. De har bildats under tiotals miljoner år och är rika på nickel, kobolt, koppar och mangan – metaller som efterfrågas av industrin för bland annat produktion av batterier, rostfritt stål och den gröna omställningen.

● I CCZ finns uppskattningsvis 21 miljarder ton noduler, som utgör en unik livsmiljö för de specialiserade djuphavsdjur som lever på dem.

● CCZ ligger utanför något lands nationella jurisdiktion och förvaltas därför enligt FN:s Havsrättskonvention UNCLOS och administreras av den internationella havsbottenmyndigheten ISA.

● Nodulerna upptäcktes för första gången 1873, under en expedition i Stilla havet med fartyget HMS Challenger. 1974 sjösattes en amerikansk expedition som skulle undersöka möjligheten att plocka upp noduler från havsbotten. Men det var i själva verket en täckmantel för Project Azorian, vars syfte var att i hemlighet bärga en förlist sovjetisk u-båt.

Fakta.Tre olika typer av djuphavsgruvbrytning

Mineraler kan utvinnas på i huvudsak tre olika sätt ur havet.

1. Nodulinsamling – Metallrika noduler plockas upp från havsbotten med hjälp av insamlingsfordon eller sugande system.

2. Hydrotermiska källor – Metallrika sedimenthögar som bildats vid utslocknade hetvattenkällor samlas in. Aktiva hetvattenkällor är inte tillåtna att exploatera enligt ISA, eftersom det är en miljö med många unika arter.

3. Brytning av bergsskorpor – Metallrika utfällningar på berggrunden kan utvinnas genom att krossa materialet innan det transporteras upp.

Share. Facebook Twitter Pinterest LinkedIn Email Telegram WhatsApp

Relaterade Artiklar

Anita Goldman: Vi kan varken göra upp eld, gå ut i skogen eller be – därför måste vi berätta

Anita Goldman: Vi kan varken göra upp eld, gå ut i skogen eller be – därför måste vi berätta

Klimatet januari 1, 2026
Så lyckas du med ett köpfritt 2026

Så lyckas du med ett köpfritt 2026

Klimatet januari 1, 2026
Ledare: Glöm drömmen om en vit jul – i framtiden väntar blött firande

Ledare: Glöm drömmen om en vit jul – i framtiden väntar blött firande

Klimatet december 21, 2025
Här är årets 10 största vetenskapliga genombrott

Här är årets 10 största vetenskapliga genombrott

Klimatet december 18, 2025
S-toppen kritisk: Dåligt besked för företag som vill ställa om

S-toppen kritisk: Dåligt besked för företag som vill ställa om

Klimatet december 16, 2025
Peter Alestig: Detta är kanske den bästa julklappen Romina Pourmokhtari kunde få

Peter Alestig: Detta är kanske den bästa julklappen Romina Pourmokhtari kunde få

Klimatet december 16, 2025
Bryssel svänger om totalförbudet – bensinbilar får gasa vidare

Bryssel svänger om totalförbudet – bensinbilar får gasa vidare

Klimatet december 16, 2025
Ljusning för skogen – men gapet till EU:s klimatmål kvarstår

Ljusning för skogen – men gapet till EU:s klimatmål kvarstår

Klimatet december 16, 2025
Carl Johan von Seth: Fem skäl till att maten fortfarande är dyr

Carl Johan von Seth: Fem skäl till att maten fortfarande är dyr

Klimatet december 16, 2025

Redaktörens Val

Syskonen Mobärg vill bli Sveriges första trippel i vinter-OS

Syskonen Mobärg vill bli Sveriges första trippel i vinter-OS

januari 8, 2026
Flera snövarningar utfärdade – då vänder det

Flera snövarningar utfärdade – då vänder det

januari 8, 2026
Lisa Magnusson: 2026 blir filter, fillers och allmän felfrihet äntligen ute

Lisa Magnusson: 2026 blir filter, fillers och allmän felfrihet äntligen ute

januari 8, 2026
Så mycket ökar vikten när man slutar med fetmaläkemedel

Så mycket ökar vikten när man slutar med fetmaläkemedel

januari 8, 2026
Ellinor övervann ångesten – klarade skolan på distans

Ellinor övervann ångesten – klarade skolan på distans

januari 8, 2026

Senaste Nytt

Karl Dalén: Det var en tidsfråga innan en tragedi skulle ske

Karl Dalén: Det var en tidsfråga innan en tragedi skulle ske

januari 8, 2026
Isobel Hadley-Kamptz: Varför hänger svenska politiker på en sajt som producerar barnporr på beställning?

Isobel Hadley-Kamptz: Varför hänger svenska politiker på en sajt som producerar barnporr på beställning?

januari 8, 2026
Grannen om ICE-skjutningen: Kommer för alltid förändra mitt liv

Grannen om ICE-skjutningen: Kommer för alltid förändra mitt liv

januari 8, 2026
Facebook X (Twitter) Pinterest TikTok Instagram
2026 © Sol Reporter. Alla rättigheter förbehållna.
  • Integritetspolicy
  • Villkor
  • Kontakt

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.

Sign In or Register

Welcome Back!

Login to your account below.

Lost password?