Året är 1965. Rösträtten i Sverige sänks från 21 till 20 år, Rolling Stones spelar på svensk mark för första gången och filmen ”Att angöra en brygga” har premiär.
Ja, och så representerar operasångaren Ingvar Wixell Sverige i den då blott tio år gamla musiktävlingen Eurovision song contest. Och han gör det på ett helt nytt sätt: han sjunger på det främmande språket engelska i stället för svenska. Låten ”Annorstädes vals” i Melodifestivalen översattes och blev ”Absent friend” i Eurovision.
Dittills hade inget land sjungit helt och hållet på ett icke-nationellt språk. Alla sjöng helt eller – i två fall – delvis på sitt eget lands språk. Året därpå instiftades en regel om att man måste sjunga på ett av sitt lands officiella språk.
Regeln höll till och med 1972, följt av fri lek i fyra år, och sedan kom regeln tillbaka för en andra vända mellan 1977 och 1998. Sedan dess finns inga språkregler i tävlingen.
Statistiken talar sitt tydliga språk: under de år som deltagande länder i Eurovision song contest har fått välja språk helt fritt har majoriteten sjungit åtminstone delvis på ett annat språk än sitt eget.
Det absolut vanligaste andra språket att sjunga på är engelska. Bland totalt 1 202 bidrag under åren utan språkregler sjöngs fler bidrag helt på engelska än helt på landets egna språk: 560 mot 501 bidrag. Ytterligare ett hundratal innehöll engelska segment.
Engelska är också det vanligaste språket att vinna på. Hittills har 71 vinnare korats i 68 avgjorda tävlingar. 35 av dem har sjungit på engelska. Helt och hållet 33 gånger, tillsammans med krimtatariska 2016 och tillsammans med ukrainska 2004. Men det har inte alltid sett ut så.
– Till en början sjöng alla på sina egna språk och senare även på franska. Men franskans roll och ställning i Europa avtog under 1970 och 1980-talen, när den engelska musikindustrin fick mer inflytande. Och från 2000-talet framåt är engelska dominerande.
Det säger Solveig Bollig, doktorand i nordiska språk vid Umeå universitet. Förra året startade hon och tre andra doktorander en sommarkurs med namnet Språkvetenskapliga perspektiv på Eurovision song contest.
Hon tror att det finns flera anledningar till engelskans popularitet i musiktävlingen. Inte minst att det är Europas lingua franca, vilket gör att fler kan förstå texten än om man sjunger på ett mindre språk.
– För vissa länder kan det också handla om att visa att man har utbildning och färdigheter i engelska, att man inte är begränsad till sitt modersmål. En stor del av den internationella musikindustrin är ju också engelskspråkig. Om man vill nå ut i ett större perspektiv än Eurovision och ha en låt som är kommersiellt gångbar är engelska ett rimligt val, säger Solveig Bollig.
Även om engelska är dominerande i stort sett över hela brädet, är även till exempel franska, italienska och spanska populära språk att inkludera i låtar. Franska är också det näst vanligaste vinnarspråket efter engelska, med 14 vinster.
Det har också hänt, flertalet gånger, att länder blandar många språk, eller sjunger delvis på engelska och delvis på ett tredje språk. Belgien och Nederländerna har till och med framfört bidrag på påhittade språk.
Valet av andra språk kan handla om språkattityder – vilka associationer man får av ett språk. Solveig Bollig exemplifierar med att många tycker att tyska är fult, medan franska är vackert och svenska gulligt.
Men det kan också finnas geopolitiska kopplingar.
– Tidigare var ryska ett språk som användes då och då av andra länder i Eurovision. Efter invasionen av Ukraina gör man inte det. 2022 vann Ukraina med en ukrainsk låt, det går inte att säga att det inte är politiskt, säger Solveig Bollig.
Vissa länder sjunger också mer gärna på sina egna språk. Förutom engelsktalande länder gäller det till exempel länder som talar romanska språk, som franska, italienska och spanska, och länder som talar sydslaviska språk, som bosniska, kroatiska och serbiska.
– I viss grad hänger det nog ihop med hur uttagningssystemet ser ut, om det är en jurygrupp, ett tv-bolag eller publiken som röstar. Frågan är vem som är den tilltänkta publiken – om man riktar sig nationellt eller internationellt. Det kan handla om nationell representation, att man vill visa sin identitet, säger Solveig Bollig.
Efter 1964 har Sverige aldrig tävlat på svenska i Eurovision utan tvång. Vi har i stället sjungit helt på engelska – med undantag för Malena Ernmans ”La voix” 2009, som var på både engelska och franska.
Solveig Bollig ser det som ett uttryck för att Sverige har haft stora ambitioner med sin musik och är en framgångsrik musikexportör.
– Sverige har alltid skickat låtar som ska vara kommersiellt gångbara, inte bara i Eurovision eller bara i hemlandet. De är oerhört välproducerade poplåtar på engelska, säger hon.
Fram tills nu. KAJ:s låt ”Bada bastu” blir det första Eurovisionbidraget på 51 år som vi frivilligt sjunger helt på svenska – nåväl, så när som på några finska ord.
– Det sticker ut. För det första är det uppenbart i texten att KAJ försöker tilltala en svensk publik. De finska ord som används är sådana som svenskar känner till. För det andra är ”Bara bada bastu” lika välproducerad som Sveriges bidrag brukar vara – men lite mer skämtsam. Det är däremot lite överraskande att inte bara svenskar gillar låten.
För KAJ var språkvalet självklart, berättar de för DN inför musiktävlingens första semifinal på tisdagskvällen.
– Det var aldrig en fråga för oss, eftersom vi har sjungit på svenska hela vår karriär, och mycket i den här låtens identitet är att den är på svenska, säger Axel Åhman.
– Det var ingen som tyckte att det skulle vara en bra idé att översätta den till Eurovision, och det tyckte inte vi heller, säger Jakob Norrgård.
Efter att språkreglerna avskaffades 1999 dröjde det till 2007 innan en låt helt och hållet på ett annat språk än engelska vann. Sedan passerade ett decennium, men då smattrade det till: 2017 helt på portugisiska, 2021 helt på italienska och 2022 helt på ukrainska.
Frågan är om engelskan håller på att förlora sitt järngrepp om Eurovision. År 2025 framförs fler bidrag helt på andra språk än helt på engelska. Det är första gången sedan 1976 som det sker utan språktvång. Samtidigt handlar det bara om ett år, så det är ingen trend att ta fasta på ännu, påpekar Solveig Bollig.
Hon ser det som en möjlighet att förändringarna i relationen mellan USA och Europa skulle kunna påverka språkvalen i Eurovision framöver.
– Man kanske kommer vilja stärka den europeiska identiteten. Då kan man gå två vägar: antingen sjunger man på engelska men har politisk text, eller så sjunger man på sitt modersmål som en markering, säger Solveig Bollig.
Är Eurovision redo för en låt på svenska?
– Ja, det tror jag. Man får inte glömma att det är en sångtävling, och KAJ har en catchy låt. Det kommer tilltala många även om de inte kan språket, säger Solveig Bollig.
Första semifinalen i årets Eurovision song contest sänds i SVT1 och på SVT Play tisdagen den 13 maj klockan 21.
Läs mer om Eurovision song contest.
