Den brittiska premiärministern har haft en tydlig strategi sedan Europas relation till USA gick in i hela havet stormar-läge.
”Bygg broar åt båda håll”, kan vi kalla den.
Medan beslutsfattare i EU resignerat nått slutsatsen att det kommer att ta månader eller år att laga relationen till USA, har Keir Starmer sett en möjlighet i den relativa frihet som Brexit gett Storbritannien.
Men balansgången har inte varit enkel.
Å ena sidan har Starmer försökt förbättra relationen till EU. I synnerhet med Frankrikes president Emmanuel Macron, vars övertygelse han delar om att Europa behöver samarbeta mer militärt och ha en gemensam röst i förhandlingarna om Ukrainas framtid.
Samtidigt har Starmer gjort vad han kan för att bevara ”den speciella relationen” – den med USA. Inget annat enskilt land är så viktigt för brittisk ekonomi, och det militära samarbetet är extremt nära, framför allt på underrättelseområdet.
Starmer har behandlat Donald Trump så inställsamt att det stundtals framstått som underdånigt. När han var på besök i Washington den 27 februari fick smickrandet en del britter att skruva obekvämt på sig framför skärmarna.
Dagen efter besöket förnedrades Volodymyr Zelenskyj i samma rum i Vita huset. Vilket fick kritiker inom Starmers parti att fråga sig hur meningsfullt – och moraliskt – det är att försöka gå denna amerikanska president till mötes.
Men Starmer har fortsatt tassa runt Trump – och nu får han sin belöning.
På andra sidan Atlanten har den självutnämnde mästaren av ”konsten att göra dealar” känt ett trängande behov av att visa att han faktiskt kan sluta avtal. Och då låg Storbritannien nära till hands.
Trump gillar de brittiska öarna. Hans mor kom från Skottland, han är besatt av kungafamiljen och han uppskattar att Storbritannien gått ur EU.
Det kan tyckas ironiskt Keir Starmer drar nytta av det – då han var en uttalad motståndare till EU-utträdet. Men om det är något som definierat hans första år vid makten, är det kyligt kalkylerad pragmatism.
Problemet är bara att det ibland kan se ut som feghet.
Vad får då britterna nu?
Inte mycket, iallafall inte jämfört med hur läget var för några månader sedan.
Storbritannien ska undantas från de 25-procentiga tullar på stål, aluminium och bilar som trädde i kraft i mars och april. Men de 10 procent i generella importtullar som USA infört mot omvärlden blir kvar på bilar och de flesta andra brittiska varor.
Britterna sänker samtidigt tullar på en rad amerikanska varor, bland annat på icke hormonbehandlade köttprodukter. Exakt hur mycket och på vilka andra produkter var oklart när detta skrevs – ”detaljerna är inte färdiga än”, enligt Trump.
Slutligen finns en målsättning om att samarbeta om artificiell intelligens.
Frågan är om det räcker för att sparka igång den brittiska ekonomin, som i flera månader dragits med nära nolltillväxt. Möjligen kan det fungera som en slags krockkudde, om resten av världsekonomin bromsar in.
Men en boost? Det återstår att se.
För Keir Starmer är det hur som helst ett välbehövligt ljus i tunneln.
Han har redan tvingats till smärtsamma nedskärningar i statsbudgeten, och upprustningen av försvaret kan leda till ytterligare nedskärningar, om inte ekonomin i landet snart tar fart.
Läs mer:
Britten som vill ena västvärlden – och hindra Trump från att slita sig loss
Trump: Historiskt brittiskt handelsavtal – hyllar Starmer
