I år har det stundtals verkat som om den enda riktiga konstanten i europeisk politik är att ingen vill reta upp Donald Trump.
Att det trippas på tå runt amerikanen efter hans beslut att låta angripa Irans kärnenergianläggningar med bunkerbomber och robotar är därför inte så förvånande.
En rad experter på internationell rätt anser att bombningarna bryter mot internationell lag. Sveriges förre utrikesminister Carl Bildt skrev kort efter anfallen att de var ”ett klart brott mot internationell lag”.
Men från Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) var budskapet ett annat:
”De-eskalering, återhållsamhet och en återgång till samtal och diplomati är nu av största vikt.”
De orden har upprepats gång på gång av regeringschefer i EU – medan frågor om internationell rätt duckats.
Natochefen Mark Rutte gick ett steg längre. Han hävdade att USA:s attack inte alls bröt mot internationell rätt, och gratulerade Trump i ett privat meddelande för att ha gjort ”något i sanning extraordinärt” – vilket amerikanen genast lade ut på sociala medier.
Men det finns en tung EU-ledare som valt att göra annorlunda: Frankrikes president Emmanuel Macron.
– Man måste säga som det är: det finns ingen laglighet i de här anfallen, sade Macron om USA:s attack vid en presskonferens i Oslo i måndags.
Enligt fransmannen kan bombningarna av Irans kärnanläggningar visserligen ses som ”legitima” – men inte lagliga.
– Även om Frankrike delar målet att Iran inte ska få skaffa kärnvapen, har vi från första början ansett att det bara är med diplomatiska och tekniska medel som det kan uppnås. Det anser vi fortfarande, sade Macron.
Han kritiserade också Israel för bombningen av ingången och administrativa delar av det ökända Evinfängelset i Teheran. Två franska medborgare sitter fängslade där.
– Detta har inte något med de officiellt uppsatta målen att göra. Det slår inte mot det iranska kärnenergiprogrammet – och det försätter civila iranier och utlänningar i fara, sade Macron.
Även den svensk-iranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali befann sig i Evinfängelset när bombningen skedde. Kort därefter flyttades han från sin cell, något som nu oroar hans advokater och anhöriga, eftersom Djalali anklagas för spioneri och riskerar dödsstraff.
Utrikesminister Maria Malmer Stenegard (M) sade i tisdags kväll till Sveriges Radio att det kommer att få allvarliga konsekvenser för relationen mellan Sverige och Iran om Djalali skulle avrättas.
Någon kommentar till bombningen ville hon dock inte ge.
– Jag noterade ju att det skedde ett bombnedslag vid ingången till Evinfängelset. Huruvida det finns ett samband [med att Djalali flyttats], det vågar jag inte spekulera i.
Frankrike har sedan 1960-talet intagit en mer oberoende position gentemot USA än många andra länder i Europa. Men även Macron har försökt smickra Trump, och gång på gång låtit påskina att de är bästa vänner.
Problemet är att illusionen blir allt svårare att upprätthålla.
När Donald Trump i förra veckan lämnade G7-mötet i Kanada i förtid sade Macron att det var för att få till en vapenvila mellan Israel och Iran.
Trump svarade: ”Medvetet eller ej, Emmanuel missförstår alltid allting”.
Sedan kom bombningen av Irans kärnanläggningar. Kanske har det till slut fått fransmannen att omvärdera sitt tassande runt Donald Trump.
Läs mer:
Läckt rapport: Iranska kärnanläggningar inte förstörda
