Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
I flera månader har en rad organisationer och experter varnat för ett nytt krig i Tigrayprovinsen i norra Etiopien, där det värsta tänkbara händelseförloppet uppstår om grannlandet Eritrea dras in i konflikten.
Den första farhågan har redan besannats: Inbördeskriget i Tigray har brutit ut på nytt. Precis som när den förra konflikten uppstod i Tigray i november 2020, är det oklart vem som avfyrade det första skottet. Skärmytslingar hade ägt rum i veckor när de Tigraybaserade rebellerna TPLF, som värnar sitt självbestämmande, plötsligt stormade tre flygplatser i provinsen i mitten av september. Den federala regeringen, under ledning av premiärminister Abiy Ahmed, har svarat med omfattande drönarattacker på flera håll i Tigray.
Och nu växer sannolikheten kraftigt för att den andra farhågan ska bli verklighet: att Eritrea dras in i detta krig i Etiopien – och kanske även Egypten. Under natten mot torsdagen skakades Etiopiens huvudstad Addis Abeba av explosioner. Några av dessa ska enligt BBC ha ägt rum i närheten av arméhögkvarteret i stadsdelen Torhayloch.
Om det finns något samband är oklart, men Etiopien valde på torsdagen att utvisa tio eritreanska diplomater och stänga sin ambassad i Asmara. I ett uttalande från utrikesministeriet anklagades Eritrea för ”direkta och indirekta fientliga och stridslystna handlingar”.
Eritrea svarade senare under dagen med motsvarande åtgärder. De två länderna har alltså helt kapat de diplomatiska banden, sju år efter att Abiy Ahmed tilldelades Nobels fredspris för att ha skapat fred mellan grannarna.
Under det förra kriget i Tigray stred eritreanska förband på Abiys sida mot TPLF. Men relationen mellan Asmara och Addis har urartat helt, till stor del på grund av Abiys allt hårdare tonläge om Etiopiens behov av en hamn vid Röda havet. Det har förekommit rapporter om att eritreanska trupper redan ska finnas inne i Tigray. Nu växer sannolikheten för att Eritrea verkligen går in jämte TPLF mot Abiy.
Etiopien och Eritrea utkämpade ett bittert krig under åren 1998–2000 och detta följdes sedan av många års kallt krig. Denna konflikt saknade en tydlig vinnare och även nu är parternas styrkeförhållande svårbedömt vid en eventuell fullskalig konfrontation. Etiopien har moderniserat sin armé och har tillgång till turkiska drönare som blev avgörande under det senaste kriget i Tigray.
Bakgrund.Etiopien och Eritrea
● Eritrea var en italiensk koloni från 1800-talet till andra världskriget. Etiopien hade aldrig koloniserats men ockuperades av Mussolinis trupper. Efter andra världskriget bildades en federation mellan Eritrea och Etiopien.
● Kejsare Haile Selassie annekterade Eritrea helt på 1960-talet vilket startade det första självständighetskriget i Eritrea. Selassie störtades 1974 av den kommunistiska Derg-juntan som skulle bekämpa revolter både i Eritrea och i etiopiska Tigray.
● De olika upproren gjorde gemensam sak och när Derg-regimen fallit 1991, fick Eritrea sin självständighet 1993. Inledningsvis goda relationer urartade under 1990-talet till ett fullskaligt krig om gränsen mellan 1998 och 2000. Detta följdes av nästan två decennier av kallt krig.
● EPRDF-regimen, som styrt Etiopien sedan 1991, skakades på 2010-talet av den växande sociala oron i Etiopien. Det tidigare ledarskapet, dominerat av politiker från Tigraybaserade rörelsen TPLF, tvingades stiga åt sidan. De ersattes av Abiy Ahmed, som tidigt öppnade för fred med Eritrea.
● För fredsansträngningarna tilldelades Abiy Nobels fredspris 2019. Men det var ett otydligt avtal som inte löste en rad kärnfrågor och som saknade en tidsplan. Under kriget i Tigray för fyra år sedan stred Eritreas armé på Abiys sida. Nu tros de mobilisera till stöd för TPLF i Tigray.
Men Eritreas närvaro var lika avgörande för Abiy i Tigray. Och Eritrea och TPLF, nu på samma sida, kan också få stöd av Egypten. Under nästan ett sekel har Egypten och Etiopien varit ärkefiender på grund av den känsliga frågan om Nilens vatten. I regionen kan fiendens fiende innebära ett starkare band än genuin vänskap och det är därför som Egypten står på samma sida som Eritrea.
I Kairo väckte det på torsdagen betydligt mer uppmärksamhet att Abiy även förklarade en egyptisk diplomat persona non grata, vilket Egypten bemötte med samma åtgärd. De två länderna utkämpar redan ett krig genom ombud i Sudan där Egypten backar den reguljära armén medan Etiopien har erbjudit logistiskt stöd åt RSF-rebellerna.
Det är alltså en mycket komplex situation med en rad olika stater och rebellrörelser involverade. Med alla andra kriser i regionen och på andra håll i världen, kan ingen räkna med omfattande diplomatiskt tryck utifrån.
Mitt i stormen står Afrikanska unionen, med säte i Addis, och vädjar i ett uttalande till återhållsamhet:
”AU-kommissionen står redo att stödja ansträngningar till nedtrappning, dialog och fredlig konfliktlösning”.
Det framstår dessvärre som en from förhoppning i dagsläget.