Det kallas ”teologiska storord”: synd, nåd, frälsning, salig, helig… ”De tillhör det bibliska ordförrådet, men är svåra att förstå för många av dagens läsare”, skriver tidningen Dagen.
Artikeln handlar om den nya Bibelöversättningen, Bibel 2026, som ska komma ut nästa år. Översättaren Mikael Tellbe, docent i Nya testamentets exegetik vid Örebro teologiska högskola, berättar om en inneboende konflikt i arbetet: man ska sträva efter en så ordagrann översättning som möjligt och samtidigt ”skapa en nutida språkdräkt”.
”Ett ord som barmhärtighet skulle egentligen kunna bytas ut mot medkänsla, och frälsa skulle kunna bli rädda”, säger Tellbe, ”men det blir inte riktigt samma sak”.
Det blir ju inte det. Det finns ett osynligt stoft av mening i ett ord som ”barmhärtighet”, ett stoft som blåser bort och försvinner när man putsar fram ett vardagligare ord som ”medkänsla”. ”Frälsning” är och förblir inte samma sak som ”räddning”, det är en uråldrig sammanslagning av ”fri” och ”hals” och syftar på någon som inte längre bär slavens halsring.
Det finns en stilla, värdig motståndets estetik i vägran att förenkla allting
Men finns inte en risk att man förlorar yngre generationers Bibelläsare när man behåller de äldre generationernas märkliga ord? Jo, men det finns också en stor möjlighet. Nämligen att de yngre läsarna lär sig innebörden av de gamla orden när de konfronteras med dem, att de får ett rikare språk och därigenom också ett rikare liv – för vi blir fattigare när vi saknar precisa ord för det vi upplever. De där små, små nyanserna utgör vår språkrikedom, en av grundstenarna i vår tillvaro.
Vi har alla suttit där. En låt har spelats, en gammal film har rullat, en bok har legat uppslagen i vårt knä. Och så har det kommit, ordet som vi inte begriper, människan vi aldrig hört talas om, referensen vi inte hänger med i. Och vi har googlat, frågat någon, slagit upp, sökt oss vidare – och hamnat någon helt annanstans än där vi började eller dithän vi trodde att vi var på väg.
I en provöversättning från 2015 bytte man, säger Mikael Tellbe, ”salig” mot ”lycklig”. Nu tycks ”salig” bli kvar. Det är goda nyheter. Alla tror sig veta vad ”lycklig” betyder, och så var det bra med det, tack. En nätsökning på ”salig” däremot, den kan leda vidare till en hel eftermiddag bland saligförklaringar, saligprisningar, Lukasevangelier, elyseiska fält, ”Paradise lost” och ”Lycksalighetens ö”.
Det finns en stilla, värdig motståndets estetik i vägran att förenkla allting. Om vi behåller de teologiska storordens mystik i nya Bibeln respekterar vi trons mystik, språkets mystik, mysteriet att vara människa.
Läs mer:
Susanne Nyström: Nu plockas 1990-talets usla skolreformer sönder bit för bit
Lisa Magnusson: Muhsin Hendricks är mördad – men det är han som är framtiden