På en punkt ger jag Michael Diamant, talesperson för det berömda Arkitekturupproret, helt rätt: ”Det är inte fascism att bygga fina hus”.
Det är så den är rubriksatt, den debattartikel som Diamant på tisdagen skrev i Expressen. Detta sedan han och hans uppror mot modern arkitektur blivit måltavla för en spärreld av ilska från diverse debattörer. Häng med:
”Det Arkitekturupproret vill ha är fascism”, skriver journalisten Kolbjörn Guwallius i Arbetet (en kritik som han sedan modifierar genom att kalla Diamant för ”Arkitekturupprorets ofrivillige fascist” – alltid något!)
I Göteborgs-Posten anklagas så Arkitekturupproret av byggnadsingenjör Kajsa Söderström för ”totalitära tongångar” medan DN Kultur nyligen undrade: ”Är Sovjet Arkitekturupprorets förebild?”
Lägg till en kokande vrede i sociala medier och slutsatsen är enkel: Lika argt som Arkitekturupproret är på brutalistiska byggnader är en viss sorts, ofta vänsterlutande, debattörer på Arkitekturupproret.
Så är det fascism och Sovjetkommunism att bygga fina hus? Förstås inte. Däremot borde inte bara kritikerna utan inte minst Arkitekturupproret själva andas och lugna ner sig.
Det intressanta är att när tonläget sänks ger flera i arkitektbranschen upproret rätt.
Bakom mycket av vreden ligger den intervju som Michael Diamant nyligen gav i SvD. Där luftar han inte bara beundran för Donald Trump och Elon Musk, han säger också att: ”dagens svenska arkitekter måste bytas ut”. Hur nu det skulle gå till:
”Nu kommer det att krävas hård politisk styrning för att få fart på det klassiska byggandet.”
Lägg till tonfallen på Arkitekturupprorets Facebooksida, som kokar av spyemojis och inlägg av typen ”Dessa arkitekter hör hemma på psyket!” och ”Ännu ett typiskt exempel på kommunist arkitektur!!!”
Redan år 2019 skrev tidningen Arkitekten om hur svenska arkitekter i flera år systematiskt utsatts för näthån som fått syre just i upprorets Facebookgrupper.
Det är inte så att man brinner av iver att inleda ett vuxet samtal om estetiska byggnadsvärden under sådana premisser.
Upproret har åstadkommit en viktig sak: det har aktualiserat en debatt om hur vi vill bo och vilka byggnader vi vill se omkring oss. Det är förstås inte en diskussion som bara ska föras av arkitekter och stadsplanerare.
Det intressanta är att när tonläget sänks ger flera i arkitektbranschen upproret rätt. ”Det mesta som byggs är inte så kul”, säger tidskriften Arkitekturs chefredaktör Björn Ehrlemark till SvD. Många moderna byggnader saknar i dag kvalitet, sa Jesper Magnusson, chef för Arkitektskolan i Lund, när han nyligen mötte Michael Diamant i en debatt.
Se där en bra utgångspunkt för ett samtal. Att ”byta ut” arkitekter eller slentrianbygga mer billig, brutalistisk arkitektur är knappast svaret.
Läs mer:
Amanda Sokolnicki: I Europa kliver ledarna fram – i Sverige klafsar de runt i skandaler
Susanne Nyström: När började de finska töntarna äga Sverige i allt?
